Denna uppsats är en studie av hur Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterar ordet hen med särskilt fokus på åtta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer där medarbetarna har fått resonera kring hur de ställer sig till ordet och till att använda det på sin respektive myndighet. Ytterligare två komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om språkpolicies, undersökts - den explicita språkvården med avseende på hen samt om ordet förekommer i språkbruket internt och externt på myndigheterna. För tydlighetens skull är uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita språkvården, attityder och ideologier och språkbruket. Informationen om den explicita språkvården och det interna och det externa språkbruket bygger främst på informanternas egna erfarenheter och observationer. Materialet består av 6 kvalitativa forskningsintervjuer på drygt 256 minuter samt två mejlintervjuer. Analysen visar att det inte bedrivs något explicit språkvårdsarbete på myndigheterna med avseende på hen. Vill medarbetarna uttrycka sig könsneutralt rekommenderas de att skriva han eller hon eller den. Ingen av myndigheterna har någon officiell hållning vad gäller hen men medarbetare rekommenderas att undvika hen så länge det finns risk för att provocera mottagaren. Analysen visar också att majoriteten av informanterna är positivt inställda till ett könsneutralt pronomen men att det inte nödvändigtvis måste vara ordet hen som fyller den funktionen. De negativa attityderna till hen lägger många av informanterna hos andra människor. / This paper is a study of how Socialstyrelsen and Försäkringskassan handles the word hen. The main focus is eight employees attitudes to the word and what ideologies they derive from. The method is qualitative research interviews and e-mail interviews where the employees discuss how they feel about the word and if they have or want to use it. Two additional components in accordance with Bernard Spolsky’s theory of language policies, is also investigated - the explicit language planning for hen and if the word occurs in the internal or the external communication. The analysis is divided into three components: the explicit language planning, attitudes and ideologies and language use. The information about the explicit language planning and the internal and the external language use is mainly based on the participants own experiences and observations. The material consists of six qualitative research interviews of more than 256 minutes and two e-mail interviews. The analysis shows that the explicit language planning doesen’t handle hen. If employees would like to express themselves gender-neutral they are recommended to write he or she or it. Employees are advised to avoid hen as long as there is a risk of provoking the receiver. The analysis also shows that the majority of respondents are in favor of a gender-neutral pronoun, but it is not necessarily the word hen that has to fill that function. The negative attitudes towards hen many of the informants put on other people.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-18531 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ingvaldson, Amanda |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds