Syftet med studien är att undersöka före detta elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå avslutsprocessen i att sluta med elitsatsningen. För att besvara detta baseras studien på tolv intervjuer med elitsatsande simmare som ingått i idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen. Vidare analyseras detta med hjälp av två teoretiska ramverk, Ebaughs beslutsprocess och push/pull/anti-push/anti-pull-modellen. Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjas av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till avhoppet framkommer därefter som mångfasetterad och komplext där en till sju olika faktorer sammantaget utgör beslutet. Bland dessa faktorer återfinns: missnöje med tränare; utebliven utveckling; prestationsångest; tidskrävande; sociala anledningar inom idrotten; ohälsa; ekonomisk brist i idrotten; minskad motivation; sociala anledningar utanför idrotten; andra prioriteringar. Efter avhoppet upplever simmarna en identitetskris varpå det var lättare att hantera den med ett fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Genom studien betonas en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen. / The aim of this study is to examine former elite swimmers experience of sports high school and understand the process of drop-out from the elite sport. To answer this question the study gathered data from twelve interviews with elite swimmers who were part of a sports high school but chose to drop out during high school or within two years after graduation. Furthermore, this is analyzed using two theoretical frameworks, Ebaugh's decision-making process and the push/pull/anti-push/anti-pull model. The results show that the swimmers experience of the sports high school is unique. Furthermore, it is emphasized that the decision-making process is started for reasons such as a change of coach, social reasons outside of sports, the pandemic covid-19 and reduced enthusiasm. During that time, the swimmers sought long-term alternatives through further studies or work. The decision to drop out then appears to be multifaceted and complex, with one to seven different factors together constituting the decision. These factors include: dissatisfaction with coaches; lack of development; performance anxiety; time consuming; social reasons in sport; illness; economic shortage in sports; decreased motivation; social reasons outside of sports; other priorities. After the dropout, the swimmers experience an identity crisis, whereupon it was easier to handle it with a focus outside of swimming and a planned drop-out. The study emphasizes a holistic view of the individual athlete, the community and the role of the coaches as valuable in the process of the decision.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-104319 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Saleh, Dylan |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds