En ständigt föränderlig marknad tvingar företag med långsiktiga strategier och målsättningar till flexibilitet. Möjligheten att identifiera förändringar i marknaden och ständigt förbättra organisationen anses vara en stark framgångsfaktor bland större organisationer som långsiktigt vill vara attraktiva bland sina kunder. Ett uteblivet förbättringsarbete skapar trögutvecklade organisationer med repetitiva avvikelser och stora kvalitetsbristkostnader, som i sig minskar lönsamheten och i slutändan försämrar kundnöjdheten. Byggföretag, präglade av projektbaserade produktioner, anses ligga efter i utvecklingen vad gäller avvikelsehantering och övriga förbättringsarbeten. Kvalitetsbristkostnader, som enligt tidigare studier uppgår till omkring 30 procent utav den totala byggproduktionskostnaden, anses delvis härstamma från en bristande avvikelsehantering. Hanteringen sker endast genom korrigerande åtgärder, förbättringsåtgärder som förhindrar nya avvikelser och förbättrar framtida produktioner existerar sällan. En avvikelsehantering som förbättrar produktionen skulle inte bara minska produktionens nuvarande kvalitetsbristkostnader, utan även sprida kunskaper inom organisationen genom systematisk erfarenhetsåterföring. Studien har identifierattre barriärer att beakta och fyra förutsättningar att uppnå för en lyckad implementerad avvikelsehantering. Barriärerna att ta hänsyn till är en negativ organisationskultur som motsträvar förändringar, en för låg kunskapsnivå bland anställda, samt involveringsgraden av UE. De förutsättningar byggproduktionen måste uppnå innan implementering är ett motiverat och engagerat ledarskap inom produktionen, delaktiga medarbetare, ett mer processinriktat arbete som inkluderar förbättringsarbete, samt möjligheten till datainsamling i produktionen. För att motverka de barriärer och uppnå de förutsättningar analysen visade sammanställdes fyra rekommendationer fallföretaget bör åtgärda eller implementera. En omstrukturering av avvikelsehanteringsprocessen krävs för att skapa ett integrerat förbättringsarbete. Hanteringen måste både bestå av korrigerande åtgärder, men även förbättringsåtgärder. En iterativ förbättringsprocess krävs, som ständigt påverkar och förändrar produktionens tekniska lösningar. Den nuvarande datainsamlingen måste även uppdateras. Ett elektroniskt insamlingsverktyg skulle förenkla och motivera anställda till att dokumentera avvikelser korrekt. Utöver ett förbättrat insamlingsverktyg krävs även utökade kunskaper hos anställda inom produktionen. Organisationens förväntningar på att anställda ska hantera avvikelser korrekt kan endast ställas om tillgången till rätt kunskap finns. Den sista rekommendationen bygger på att skapa incitament inom de enskilda projekten till att införa ständiga förbättringar. Motivation inom projekten finns inte i dagsläget till att förbättra framtida produktioner. Målsättningar inom projekten mot mer holistisk utveckling, som gynnar organisationen och inte det enskilda projektet, måste införas. Interna målsättningar bör engagera ledare inom produktionen, vilket är en kritisk förutsättning för en lyckad avvikelsehantering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-67091 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Åhlander, Erik |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds