Occupational upper extremity disorders have become a major issue in modern society. Poorly designed workplaces, high job demands, and incorrect work-habits can lead to the development of upper extremity disorders (UEDs) in the workplace. This issue not only causes health-relatedproblems for the individual but also forms a significant economic burden on society due to sickleaves, healthcare and untimely exit of affected individuals from the workforce. The risk of developing occupational UEDs varies with different professions. The European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA) has recognized significant occupational health risks associated with the hairdressing profession. It has been estimated that UEDs are five times more prevalent amongst hairdressers than other professions. Qualitative risk assessment tools based on self-reports and observation have been used to identify the risks of developing UEDs with hairdressing profession before. However, a quantitative risk assessment tool that provides objective data on work posture is more precise and objective than self-report and observation. This data can help to identify the risks of developing UEDs associated with each hairdressing task. Furthermore, it can enable self-assessment of workload and posture awareness by providing feedback to the user. Inertial Measurement Units (IMU) as part of a wearable system developed at KTH were used in this study to investigate the risks of developing UEDs for hairdressing students. The feasibility of using a feedback function for providing posture awareness was also evaluated by comparing the measurements obtained with and without using the feedback function. Twelve hairdresser students were enrolled in the study. The percentage of time for elevated angles above 30°, 60° and 90° for arms, and above 45° or less than 0° for the trunk flexion is presented. In addition, 10th and 90th percentiles (°) of arms and trunk angular distribution is presented. The result of a statistical analysis performed on data with and without feedback was used to evaluate the effectivity of using the feedback function in preventing the development of occupational UEDs. A System Usability Scale (SUS) questionnaire was used to evaluate the overall usability of the system. The result of this study confirms that the hairdressing profession falls in the high-risk category for developing UEDs. The use of this technical system has enabled a precise risk assessment evaluation of each hairdressing task. Such data can be used as a foundation for improving the ergonomic design of the workplace. The feasibility of using the feedback function as a prevention tool on the individual level is highly dependent on the individuals’ motivation and their attitude towards changing their work habits. However, the results in general, indicate a decrease in the abduction angle (°) for both left and right arm when the feedback function is used. For example, the 90th percentile abduction angles (°) for left arm (all 12 subjects) during the drying part of one fundamental work-cycle decreased from a value of 60.4° to 58.2° when the feedback function was used. The 90th percentile abduction angles (°) for the right arm during the same part of the fundamental work-cycle decreased from an angle of 53.1° to 51.4°. The SUS score of 75.6 indicates good overall usability for the system. / Besvär i det muskuloskeletala systemet i överkroppen som uppkommer på grund av påfrestande arbetsställningar och icke-optimala arbetsvanor blir allt vanligare i det moderna samhället. Besvären orsakar inte bara hälsorelaterade problem för individen utan även en avsevärd ekonomisk börda för samhället. Risken för att utveckla skador i överkroppen varierar med olika yrken. Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) har identifierat betydande hälsorisker i samband med frisörarbete. Det har uppskattats att besvär i överkroppen är 5 gånger mer förekommande hos frisörer jämfört med andra yrken. Det finns många forskningsprojekt som har använt kvalitativa riskbedömningsverktyg, baserade på självrapportering och observation, som identifierar riskerna med att utveckla skador i överkroppen bland frisörer. Ett kvantitativt riskbedömningsverktyg som ger objektiva data om arbetsställning är dock mer exakt än självrapportering och observation. Ett sådant verktyg kan hjälpa till att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen. Inertial Measurement Units (IMUs) är en del av ett bärbart mätsystem som har utvecklats påKTH. Systemet användes i denna studie för att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen bland frisörer. Riskidentifieringen gjordes genom att mäta vinkel på armar och rygg. Mätsystemet har även en inbyggd återkopplingsfunktion som uppmärksammar användaren om deras kroppsställning. Effektiviteten av att använda återkopplingsfunktionen för att förebygga jobbrelaterade skador utvärderades genom jämförelse av mätningar som erhållits med och utan återkopplingsfunktion. Tolv frisörstudenter deltog i studien. Överkroppspositionen definierades av vinklar över 45° eller mindre än 0° från en position där ryggen är rak. Abduktionsvinklar över 30°, 60° och 90° mättes för armar. Tidsperioden för dessa vinklar d.v.s. hur lång tid överkroppen hölls i dessa vinklar räknades. Armar och överkroppvinklar för 10:e och 90:e percentilen (°) samt resultat av en statistisk analys som utfördes på data samlade med och utan återkopplingsfunktionen presenterades. Analysen utfördes för att utvärdera hur effektiv återkopplingsfunktionen är för att förhindra arbetsskadeutveckling. En System Usability Scale (SUS) frågeformulär användes för att utvärdera systemets övergripande användbarhet.Resultatet av denna studie bekräftar att frisöryrket faller i högriskkategorin för arbetsskadeutveckling. Användningen av detta bärbara mätsystem har möjliggjort en exakt riskbedömning för olika arbetsuppgifter. En sådan information kan användas som grund för att förbättra ergonomiska förhållanden på arbetsplatser. Effektiviteten av återkopplingsfunktionen som ett förebyggande verktyg på individnivå är starkt beroende av individernas motivation och deras inställning till att ändra sina arbetsvanor. Emellertid anger resultaten en generell minskning av armvinklar (°) för både vänster och höger arm när återkopplingsfunktionen används. Till exempel har den 90:e percentil vinklarna (°) för vänsterarm (alla 12 personer) under hög belastning minskat från ett värde av 60.4° till 58.2 °. Den 90:e percentil vinklarna (°)för höger arm under hög belastning har också minskat från ett värde av 53.1° till 51.4°. SUS-poängen på 75.6 indikerar en bra användbarhet för systemet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-269523 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Mokhberi, Shiva |
| Publisher | KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-CBH-GRU ; 2019:009 |
Page generated in 0.0023 seconds