Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-168494 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Björk, Tomas |
| Publisher | Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds