Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till och resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett tydligt definierat begrepp vilket medför ett stort tolkningsutrymme för socialsekreterares möjligheter att konstruera företeelsen. Studien genomfördes för att se hur denna konstruktion tog sig uttryck hos enskilda socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och om det påverkade beviljandet av insatser för klienterna. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling av empiri och diskursanalys har använts för analysen. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen visade resultatet hur företeelsen hedersrelaterat våld och förtryck görs och konstrueras av socialsekreterare samt att det inte finns en "absolut" sanning om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Analysen visade att det finns en dominerande diskurs där företeelsen framställs som kulturellt betingad, där det skapas en distans mellan ett ”vi” och ett ”dem”, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och där betoning läggs vid individens kulturella tillhörighet. Den alternativa könsdiskurs som framträdde i vår analys av materialet beskrev hedersrelaterat våld och förtryck som ett uttryck för patrialkaliskt maktutövande som existerar oberoende av kultur. I könsdiskursen beskrevs företeelsen som vilket våld som helst mot kvinnor och barn, där exempelvis män inte anses kunna inneha rollen som offer utan endast som gärningsman. Nyckelord: hedersrelaterat våld, socialtjänst, socialkonstruktivism, diskursanalys, begreppsdefinition / The purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-36069 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Axelsson, Åsa, Andersson, Ida |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds