Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå.Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet. Resultatet analyserades sedan utifrån ett kvalitativt perspektiv. När jag analyserade min empiri var jag inspirerad av verksamhetsteoretiskt perspektiv där jag utgick från att verksamheten som helhet var analysenheten. Slutsatsen jag kan dra av den insamlade empirin är att införandet av de nya behörighetskraven (SFS 2011:326) väcker kraftiga reaktioner hos de pedagoger som arbetar i särskolans verksamhet. Hela verksamheten står inför stora förändringar och de specialpedagoger som arbetar i särskolan kan komma att få antingen vidarutbilda sig eller få ny funktion i verksamheten. Både pedagoger och rektorer ser vinning med de nya behörighetskraven men väljer att invänta mer direktiv från skolverket innan vidare åtgärder sker. Med hjälp av uppgifter från skolverket (2010) kan det dras svaga slutsatser om att det är få som är behöriga pedagoger inom särskolan enligt förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning av lektor (SFS 2011:326) och att det kommer krävas stora insatser för att få behörig personal i särskolan. / The purpose of this paper is to highlight what special education teachers is working with in special schools. The angle is from both the headmasters and teachers perspective. It also aims to highlight the effect of the new qualification requirements in special schools.I chose to do a comprehensive survey of a municipality that offers special education from grade one through high school. The method I chose to collect my data was both qualitative and quantitative. A questionnaire was distributed to all teachers working in special education from grade one through high school. To get the headmasters perspective I chose to make an interview with those who had pupils from special schools. When I analyzed my data, I was inspired by activity theory perspective, I assumed that the whole special school system was the unit of analysis. The conclusion from the collected empirical data is that the introduction of the new qualification requirements (SFS 2011:326) raises the strong reaction of the teachers working in special needs school activities. The whole system is facing major changes and the special education teachers working in special schools may have either further education or find themselves in a new feature in the system. Both teachers and headmasters can see the benefit of the new eligibility requirements, but choose to wait for more directives from higher court before further action takes place. With the help of survey made by higher court (2010) there can be drawn weak conclusions that there are few qualified teachers in special schools dew to the new requirements and that it will require major efforts to obtain qualified teachers in special schools.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-32309 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ekberg Roxlin, Johanna |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds