I denna uppsats kommer beskrivas hur den naturliga garvsyrehalten som finns i vitekens virke kan användas tillsammans med ammoniak eller järnsalter för att kraftigt förändra ekvirkets kulör, detta genom ammoniakrökning och kemisk betsning. Detta var den metod jag använde mig utav när jag tillverkade min examensmöbel. Hela examensmöbeln tillverkades i ek med en mörkbrun valnötsliknande färgton och detta uppnåddes genom en reaktion mellan ammoniak och ekens garvsyra. Jämförelser mellan denna arbetsmetod och den idag vanligare färgbetsningen tas också upp. Under 1920-talet var kemisk dubbelbetsning det nya sättet att med industriell effektivitet och resultatsäkerhet betsa möbler och inredning. Detta effektivare arbetssätt framkommer endast efter mycket förberedelser och många tester för att kunna vara helt säker på resultatet. Däremot är resultatet eftersträvansvärt i sin kulör och slittålighet, eftersom rökningen dras in djupare i ekvirket än någon annan betsmetod får man en möjlighet att i efterhand slipa, hyvla eller på annat sätt finjustera. I de praktiska testerna som utfördes inför denna uppsats visade sig att om man använder sig av virke från samma träd kommer kulörresultatet även bli detsamma, detta kunde dock variera något mellan olika träd eftersom trädens garvsyrehalt kan variera.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-28280 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Enerstam, Max |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för industridesign |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds