The field of urban planning experiences many trends, social sustainability and density being two of them. While density has been on the agenda before, it has lately become synonymous with sustainability, the social dimension included. The relationship between social sustainability and density has however been contested by many scholars claiming that the relationship is unclear due to the vagueness and that policymakers can adapt the concept in a way that favours their intentions or the dominating urban paradigm. Thus, this thesis provides a deeper understanding of the contradictions and dilemmas of social sustainability and density, and in what way this reflects contemporary trends within urban planning in the context of ‘ordinary cities’. A thematic analysis of documents and interviews was conducted to identify how themes of social sustainability and density have been motivated, as well as the relationship between the two. With private interest being influential in urban governance, economic interests tend to define the vague, and shapeable concept of social sustainability. With that we find that dimensions of social sustainability that concern attractiveness are prioritised, while values of integration, affordability, and equity are not. Our findings contribute by linking social sustainability to the idea of a good city while at the same time allowing market interest to define social values as attractiveness and in the end sellability. In that sense, the market has become an indicator of whether the area is socially sustainable or not. Thus, it is important to define social sustainability and its incorporation in the planning process. / Det finns flera trender inom samhällsplanering, två av dem är social hållbarhet och täthet. Täthet har varit på agendan tidigare, men har under senare perioder blivit synonymt med hållbarhet och inkluderat den sociala dimensionen. Förhållandet mellan social hållbarhet och täthet har dock blivit ifrågasatt av flertalet forskare, vilka menat att förhållandet är svårtolkat i och med att det innebär en påtaglig vaghet, därför har också beslutsfattare kunnat anpassa begreppet social hållbarhet efter deras intentioner eller de dominerande paradigmen inom samhällsplanering. Därmed bidrar denna uppsats med en djupare förståelse för motsättningarna och dilemman kring social hållbarhet och täthet och hur detta reflekterar samtida trender inom samhällsplaneringen i ’ordinary cities’. En tematisk analys av dokument och intervjuer gjordes för att identifiera hur sociala hållbarhets- och täthetsteman motiveras, och hur relationen dem emellan tagit form. Då privata intressen har stort inflytande inom planering tenderar ekonomiska intressen att forma det vaga begreppet social hållbarhet. I och med det fann vi att sociala hållbarhetsdimensioner som berör attraktivitet prioriteras, medan värden som integration, bostäder åt alla och rättvisa blivit åsidosatt. Våra fynd bidrar till en bredare kunskapsbild genom att koppla ihop social hållbarhet med idén om en bra stad, där samhällsplanering riskerar att låta marknadsintressen definiera sociala värden som ’attraktivitet’ och i slutändan ’säljbarhet’. På så vis har marknaden blivit en indikator på huruvida ett område är socialt hållbart eller inte. Därför är det viktigt att inom samhällsplaneringen definiera social hållbarhet och hur konceptet används.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-315454 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Helander, Frida, Leijonhielm, Per |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22471 |
Page generated in 0.0029 seconds