År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv. Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. / In 2018 around 8 900 children and youth were placed in compulsory care under the Care of Young Persons Act (LVU). One of the prerequisites of the compulsory law is the expression other socially destructive behavior, a prerequisite open for interpretation. This study aims to examine the expression other socially destructive behavior to see what behavior, actions and characteristics is ascribed the youth when the social welfare committee apply for compulsory care under 3 § of the Swedish Care of Young Persons Act (LVU) at the Administrative court. Our selection contained 40 judgments from the Administrative court in Stockholm, regarding youth under the age of 18 and was selected due to its relevance, the socially destructive behavior being described as the issue at hand. Our study was based on a qualitative critical discourse analysis with the help of Fairclough's three dimensional model. Our results showed four different categories labelled as socially destructive behavior. We named these categories the rebellious behavior, the dangerous behavior, descriptions of vulnerability and the everyday norm breaking behavior. The social welfare committee describes actions performed by the young persons, mixed with behavioral issues and descriptions of the individuals personality. However, the socially destructive behavior cannot be regarded as a single behavior or action, it is a combination of the above where an assesment is made in each individual case. The discourse regarding youths norm breaking behavior is generally controlled by adults, it is intensively discussed in media, politics and the society. The voice that seems to be missing is the one of the youth themselves.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-8222 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ahjokivi, Noora, Söderberg, Sandra |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds