Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-66387 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Nordstrand, Nils, Åhman, Linda |
| Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds