I undersökningar av byggnadsskador visar sig takskador vara ett av de vanligaste förekommande problemen. Taktäckning med takpannor är det vanligaste i det Svenska byggbeståndet. Arbetet är utfört med en litteraturstudie, fallstudie av nio skaderapporter ifrån Anticimex samt sju dokumenterade rivningar av tak i mälardalen. Både i litteraturstudien och fallstudierna pekar på att genomföringarna och anslutningarna på takpannetaken är de mest skadedrabbade områdena. Brister i uppdrag av underlagspapp är i fallstudierna vanligt förekommande, och har i flera fall lett till byggnadsskador. Vid omläggning av tak sparas ofta gamla plåtdetaljer vilket är en trolig förklaringen till att uppdrag av underbeslag och papp blir bristfällig. Genomföringsmanschetter och andra prefabricerade lösningar för tätning av stosar rekommenderas. Läktskiktet skall hållas fritt från skräp för att motverka röta av läkten, frostskador av takpannor och att minska vindlasten av takpannorna. För att ge tillräcklig ventilation av takpannorna bör ströläkten vara minst 25mm i höjd, anpassning till större läkt kan ske vid flackare taklutningar. Skräp och yrsnö motverkas vid användning av nockband och fågellist i takfoten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-211114 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Åström, Axel |
| Publisher | KTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete Byggnadsteknik ; 455 |
Page generated in 0.0022 seconds