I undersökningar av byggnadsskador visar sig takskador vara ett av de vanligaste förekommande problemen. Taktäckning med takpannor är det vanligaste i det Svenska  byggbeståndet. Arbetet är utfört med en litteraturstudie, fallstudie av nio skaderapporter ifrån Anticimex samt sju dokumenterade rivningar av tak i mälardalen. Både i litteraturstudien och fallstudierna pekar på att genomföringarna och anslutningarna på takpannetaken är de mest skadedrabbade områdena. Brister i uppdrag av underlagspapp är i fallstudierna vanligt förekommande, och har i flera fall lett till byggnadsskador. Vid omläggning av tak sparas ofta gamla plåtdetaljer vilket är en trolig förklaringen till att uppdrag av underbeslag och papp blir bristfällig. Genomföringsmanschetter och andra prefabricerade lösningar för tätning av stosar rekommenderas. Läktskiktet skall hållas fritt från skräp för att motverka röta av läkten, frostskador av takpannor och att minska vindlasten av takpannorna.  För att ge tillräcklig ventilation av takpannorna bör ströläkten vara minst 25mm i höjd, anpassning till större läkt kan ske vid flackare taklutningar. Skräp och yrsnö motverkas vid användning av nockband och fågellist i takfoten.

In Sweden during the 1960’s there was a housing shortage. To reduce the housing shortage, and to increase the living standard, a lot of new houses were built in Sweden in the 1960’s. To be able to build these houses some quick, new and unproven materials were used and some- times also unsuitable construction solutions and ground conditions. That lead to a lot of these houses suffered from mold in a relatively big extent. The most damaged components are the ground constructions, the attic or the outer wall. This is often due to inaccurate building mate- rials or insulation, and flaws in the ventilation. Many of the small houses built in the 1960’s suffers from problems and damages due to mois- ture and it isn’t always easy to find the cause of these problems. The purpose of this work is to illustrate the most common problems connected to the building technology in the 1960’s and what remedies there are to fix these problems. There are many different products and solutions available on the market today and for some- one who isn’t educated in the subject it can be confusing to know what is best for their house. This thesis presents the most common solutions available today and illuminate their pros and cons. Advice is also given about how to maintain and examine the house to increase the life- span of the house. The majority of this thesis focuses on the theoretical background of some of the most com- mon problems and different types of solution to those problems. The parts that are included in this work are the building envelope, harmful materials, ventilation, heating and the surround- ing ground conditions. Interior problems, in for example kitchen and bathrooms, are not in- cluded in this work. This thesis ends with an explanatory case study of a typical small house built in the 1960’s to see how the theoretical part matches the problems found in reality. The house is examined for the most common problems treated in the theoretical part, and explanations and advices is given to the found problems. This thesis is primarily aimed to provide solutions for small house from the 1960’s. The writ- er wants to give the reader an understanding about the problems that can be expected in those house and what can be done to identify and avoid these problems. / På 1960-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. För att minska bostadsbristen och öka lev- nadsstandarden byggdes det väldigt mycket hus och lägenheter i Sverige då. Det skulle alltså byggas många nya småhus och för att kunna bygga dessa hus snabbt användes många nya och oprövade material. Även olämpliga konstruktionslösningar användes och markförhållanden var många gånger dåliga. Det, tillsammans med bristande fuktkunskaper, har lett till att många av de husen som byggdes på 1960-talet lider av mögelpåväxt eller mögellukt i minst en byggnadsdel. De mest utsatta byggnadsdelarna är grundläggningen, ytterväggen och vin- den. Många villor byggda på 1960-talet lider alltså idag av fuktproblem och fuktskador och det är inte alltid lätt att hitta orsaken till de problemen. Syftet med det här examensarbetet är att be- lysa de vanligaste problemen som är kopplade till villor byggda på 1960-talet och vilka åtgär- der som finns för att lösa de problemen. Det finns idag ofta många olika produkter och lösningar på marknaden och för någon som inte är insatt kan det vara en djungel att veta vad som är bäst för sitt hus. Det har arbetet redovisar de vanligaste lösningarna som finns på marknaden idag och belyser deras för- och nackdelar. Det ges även råd hur villan bör underhållas och undersökas för att öka livslängden på huset. Större delen av det här examensarbetet inriktar sig på den teoretiska bakgrunden till varför vissa problem uppstår och vilka konsekvenser olika typer av lösningar ger. Det som behandlas är klimatskalet, skadliga material som användes, ventilation, uppvärmning och den omgi- vande marken. Arbetet avslutas med en fallstudie av en typisk 1960-talsvilla för att se hur väl de teoretiska delarna stämmer överens i verkligheten. Villan undersöks efter de vanligaste problemen som finns i den teoretisk delen och sedan ges en förklaring till varför de har uppstått och råd över lösningar till de funna problemen. Det här examensarbetet riktar sig främst till att tillhandahålla lösningar för småhus byggda på 1960-talet. Författaren vill ge läsaren en förståelse om de problem som kan förväntas i huset och vad som kan göras för att identifiera och undvika de problemen.

Current disaster response strategies are based on damage assessments carried out on the ground, which can be dangerous following a ä destructive event. Damage assessments can also be performed remotely using satellite imagery, but are usually carried out through visual interpretation, which can take a lot of time. This thesis explored a way of using artificial intelligence to automate remote damage assessment. We implemented a dual-task U-Net deep learning model, trained it with the xBD dataset for assessing building damage, and applied the model to pre- and post-event very high resolution satellite imagery of the February 6, 2023 earthquakes in Turkey. The results were compared to damage maps produced using a traditional object based method by calculating the F1 scores associated with the outputs of each method and ground truth data that we compiled. The study areas were parts of the two cities Kahramanmaraş and Antakya. The deep learning model almost only correctly identified undamaged buildings, achieving F1 scores of 0.95 during training as well as 0.93 and 0.83 in the damage assessments of Kahramanmaras and Antakya, respectively. For the other damage classes, the best result was the classification of destroyed buildings, both in training and in the study areas, with a F1-score of 0.45 in training and 0.16 in Kahramanmaraş. The deep learning model performed similarly to the object based method. Although the thesis did not yield good damage maps in the areas of interest, it had many limitations, and there is still a lot of potential for deep learning models to be useful in building damage assessment.