Background: Through medical research and practice it's possible to save many of the lives of those who suffered from a cardiac arrest. After this trauma the work begin to regain the person’s quality of life, a complex and central process for nurses and other healthcare professionals as well as for the person affected. Aim: To describe factors that's important for how people experience their quality of life after surviving a cardiac arrest, also to investigating selected data collection methods in included articles. Method: A descriptive literature study. The searches resulted in 12 articles that underlie the results. Main Results: The quality of life is strongly threatened in this patient group. Factors that have been shown to be important for the quality of life is cognitive recovering, mental, emotional and spiritual well-being and independence in ADL/IADL. Also minor factors that were not as frequent recurring were described. The person's previous life quality and history of illness/health, ability to return to work, autonomy, partnership, initial heart rhythm and the treatment of hypothermia. The data collection methods was interviews, surveys, journal data and other data. Conclusion: It reveals that a cardiac arrest often affect the person’s quality of life negative. The literature presents a variety of factors that are described as important for the quality of life, how they are interrelated to each other and how the factors together create new experiences of quality of life. It’s clear that nurses has good potential for influence. / Bakgrund: Genom medicinsk forskning och praktik är det idag möjligt att rädda livet på många av de som drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Mot bakgrund av den traumatiska upplevelse ett hjärtstopp visat sig vara påbörjas därefter arbetet med den drabbades livskvalité, ett både komplext och viktigt arbete för såväl sjuksköterska och annan vårdpersonal som för patienten själv. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur personer upplever sin livskvalitet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, samt kartlägga valda datainsamlingsmetoder i inkluderade artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Sökningarna resulterade i 12 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Enligt litteraturen är livskvalitén kraftigt hotad hos denna grupp. Faktorer som visat sig vara av betydelse för hur livskvalitén ska upplevas är om personen återhämtar sig kognitivt, personens psykiska, emotionella och spirituella välbefinnande och självständighet i ADL/IADL. Även mindre, om än betydelsefulla, faktorer som inte var lika frekvent återkommande beskrevs i litteraturen: Personens tidigare livskvalité och sjukdoms-/hälsohistoria, möjlighet att kunna återvända till sitt arbete, personens autonomi, partnerskap, initial hjärtrytm samt behandlingsformen hypotermi. Förekommande datainsamlingsmetoder var intervjuer, enkäter, journaldata och annan data. Slutsats: I föreliggande studier synliggörs det att ett hjärtstopp ofta påverkar personens livskvalité negativt. Litteraturen presenterar en rad olika faktorer som beskrivs som betydelsefulla för hur livskvalitén ska upplevas, slutligen hur dessa är interrelaterade till varandra och tillsammans skapar nya upplevelser av livskvalité. I litteraturen framgår det också att sjuksköterskan har goda möjligheter till påverkan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-28808 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Jansson, Emelie, Larsen, Lucy |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds