Bakgrund: Antalet patienter som drabbas av ett hjärtstopp och överlever ökar varje år. I och med detta är även närstående en ökande grupp. Det finns ett behov av att undersöka hur patienter och deras närstående upplever ett hjärtstopp. Syfte: Syftet var att undersöka hur patient och närstående upplever ett hjärtstopp samt om det fanns något i eftervården som patienterna saknade. Metod: En litteraturstudie har gjorts med 12 kvalitativa originalartiklar varav sju var från patientperspektiv, fyra från ett närståendeperspektiv och en från bådas perspektiv. De kvalitetsgranskades och en resultatanalys gjordes med en kvalitativ metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att patienter och närstående upplevde ångest och oro, men även tacksamhet och glädje efter hjärtstoppet. Vikten av information och stöd från sjukvård samt att få stöd och samtal av närstående och vänner var viktigt för både patienter och närstående. Patienter och närstående upplevde båda att livet förändrats men att de hade en längtan att återgå till livet innan hjärtstoppet. Patienterna upplevde skuld över vad de utsatt sina närstående för och närstående kände att de åsidosatte sig själva. Patienterna upplevde kroppsliga förändringar, fysiska såväl som psykiska. Slutsats: Patient och närstående upplevde oro och ångest samt glädje och hopp efter hjärtstoppet. Både patient och närstående upplevde liknande känslor, därav är det viktigt att följa upp båda parter i eftervården. Det behövs mer forskning inom området hur patient och närstående upplever ett hjärtstopp. / Background: The number of patients suffering from a cardiac arrest and survives increases every year. With this, relatives are also an increasing group. There is a need to investigate how patients and their relatives experience a cardiac arrest. Aim: The purpose was to investigate how patients and relatives experienced a cardiac arrest and whether there was something in the aftercare that the patients lacked. Method: A literature study has been made with 12 qualitative original articles, seven of which were from a patient perspective, four from a relative’s perspective and one from a perspective of both. Quality assurance and a performance analysis were made using a qualitative method. Result: The result was presented in four categories and eight subcategories. The results showed that patients and relatives experienced worry and anxiety, but also gratefulness and joy after the cardiac arrest. Patients and relatives experienced the importance of information and support from healthcare as well as receiving support from relatives and friends. Both experienced that life changed but that they had a desire to return to the life before the cardiac arrest. Patients felt guilty of what they put their relatives through and relatives felt they set aside themselves. The patients experienced bodily changes, both physical and mental. Conclusion: Patients and close relatives experienced worry and anxiety as well as joy and hope after the cardiac arrest. Both patient and related experienced similar emotions, so it is important to follow up on both parties in aftercare. More research in the area of how patients and relatives are experiencing a cardiac arrest is needed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-367168 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Rondahl, Emma, Hagberg, Anna |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds