Skärvstenshögarna i Uppland har konstaterats vara en komplex fornlämningstyp och det har visat sig vara problematiskt att förklara dem som homogena i form och funktion över tid. En kategorisering av dem har skapats som har konstaterat att olika former av dem finns. Syftet med denna uppsats är sedermera att utgå från befintlig kategorisering och undersöka om fler kategorier och typer går att isolera ur tillgänglig empiri. Därefter för att beskriva deras form, läge, kronologi och förändring. Teoretiska ramverk som används för att begreppsliggöra skärvstensbrukets mer än tusenåriga användande är de om tradition, minne och ritual. Teorier som kan manifestera bruket som en kulturell process och dimension i tid och rum. Metoder som används för att identifiera fler kategorier och typer är dels multipel korrespondensanalys av 100 skärvstensförekomster för att generera mönster. Dels densitetsanalys av 100 C14-dateringar av detsamma för att utarbeta aspekter av tid i empirin. Slutligen används visibilitetsanalys för att generera belägg för kategoriernas olika lägen samt en kvalitativ genomgång av empirin för att skapa modeller av nya typer inom befintliga kategorier. / The burnt mounds of Uppland have been shown to be remains of a complex type and it has been proven problematic to explain them as homogeneous in form and function over time. A categorization of them has been created which has established that different forms exist. From that categorization the purpose of this essay is subsequently to investigate whether additional categories and types can be isolated from available empirical evidence. Also to include a description of their form, location, chronology, and change. Theoretical frameworks used to conceptualize the more than a thousand-year use of burnt stones are those of tradition, memory, and ritual. Theories that can manifest the practice as a cultural process and a dimension of time and space. Methods used to identify additional categories and types includes a multiple correspondence analysis of 100 burnt mounds to generate patterns. A density analysis of 100 C14 samples of the same deposits to work out aspects of time in the empirics. Finally, visibility analysis is used to ascertain the different positions of the categories as well as a qualitative review of the empirical evidence to create models of new types within existing categories.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532150 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lindström, Stefan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds