There is an urgent need to transition to more sustainable cities and to do so we must identify in what ways and where cities are unsustainable. Urban metabolism offers a way to provide insight into how to move from linear to more sustainable, circular flows of energy and material in the urban area. Incorporating circular economy principles into the urban metabolism concept offers a promising way to reduce urban resource flows and increase the sustainability of the urban system. This thesis aims to combine an urban metabolism framework with circular economy indicators to create an urban circular economy framework, to support the transition towards more sustainable cities. This was achieved by identifying urban metabolism frameworks at the urban scale as well as several circular economy indicators, and then developing criteria for assessing them. It was found that several of the urban metabolism frameworks lacked an inclusion of hinterlands and a life cycle perspective, but provided various approaches to the urban metabolism. Assessment of the identified circular economy indicators showed that there is a lack of flow-based indicators that evaluate the social dimension of sustainability. To assess this in an adequate way there is a need to develop flow-based circular economy indicators, or alternatively urban metabolism frameworks which incorporate the social aspects. Furthermore, there is a need to develop more evaluation criteria and a categorisation for assessing the circular economy indicators. This would ensure that all sectors and some scales of delineation are addressed and provide a holistic understanding of the circular economy. Still, a somewhat holistic view can be gained from the combination of several indicators, as shown in the circular economy framework developed in this thesis. The framework was developed by combining a multilevel urban metabolism framework with 17 of the selected circular economy indicators. Out of these, 16 could be applied directly to the multilevel framework and together they cover all assessment criteria for circular economy indicators. This new framework is extensive and can be used to evaluate circular economy from a sustainable point of view. However, it is not fully holistic since it does not cover all sectors and could use a larger set of indicators. Still, by providing an example of an urban circular economy framework, this thesis offers a step towards the development of urban circular economy frameworks. / Det finns ett akut behov att övergå till mer hållbara städer, och för att kunna göra det måste vi identifiera på vilka sätt städer är ohållbara. Urban metabolism är ett koncept som ger insikt i hur det är möjligt att gå från linjära till mer hållbara, cirkulära flöden av energi och material i urbana områden. Integrationen av principer från cirkulär ekonomi i den urbana metabolismen erbjuder ett lovande sätt att minska urbana resursflöden och därmed öka städers hållbarhet. Denna uppsats kombinerar ett ramverk för urban metabolism med indikatorer för cirkulär ekonomi och skapar på så sätt ett ramverk för urban cirkulär ekonomi. Syftet med det nya ramverket är att kunna stödja övergången till mer hållbara städer. Detta uppnåddes genom att identifiera ramverk för urban metabolism på urban skala, samt flera indikatorer för cirkulär ekonomi, samt utveckla kriterier för att utvärdera dessa. Det visade sig att flera av ramverken för urban metabolism inte behandlade påverkan på kringliggande områden och ett livscykelperspektiv, men gav olika tillvägagångssätt för att undersöka den urbana metabolismen. Utvärdering av de identifierade indikatorerna för cirkulär ekonomi visade att det saknas flödesbaserade indikatorer som bedömer den sociala dimensionen av hållbarhet. För att bättre kunna bedöma detta bör det utvecklas flödesbaserade indikatorer för cirkulär ekonomi, alternativt ramverk för urban metabolism som integrerar de sociala aspekterna. Dessutom finns det behov av att utveckla fler utvärderingskriterier för att bedöma indikatorerna, samt en kategorisering av dessa. Detta skulle säkerställa att alla sektorer och vissa detaljnivåer av flöden tas upp och ge en bättre helhetsförståelse för den cirkulära ekonomin. Utan dessa förbättringar kan dock ändå en något holistisk uppfattning erhållas från kombinationen av flera indikatorer, vilket visas i det skapade ramverket för cirkulär ekonomi. Ramverket utvecklades genom att kombinera ett flernivåigt ramverk för urban metabolism med 17 av de valda indikatorerna för cirkulär ekonomi. Av dessa kunde 16 tillämpas direkt på olika nivåer i nivåstrukturen från DPSIR Multilevel Framework. Tillsammans täcker de alla bedömningskriterier för indikatorer för cirkulär ekonomi. Detta nya ramverk är omfattande och kan användas för att utvärdera cirkulär ekonomi ur ett hållbarhetsperpektiv. Det är dock inte helt holistiskt eftersom det inte täcker alla sektorer och skulle kunna använda en större uppsättning indikatorer. Genom att ge ett exempel på ett ramverk för urban cirkulär ekonomi, erbjuder denna avhandling trots detta ett steg mot utvecklingen av ramverk för cirkulär ekonomi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-276571 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Stugholm, Saga |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20308 |
Page generated in 0.0029 seconds