Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. / Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-484 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Persson, Elisabet, Kenani, Mahim |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och finansiering, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Redovisning och finansiering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds