Miljöriskbedömningar av förorenade områden i Sverige har traditionellt sett främst bedömt saneringsbehovet genom att mäta totalhalter av föroreningarna. Halterna jämförs sedan med riktvärden för att avgöra om de utgör en risk för något av skyddsobjekten. Oftast blir markmiljön det skyddsobjekt som har lägst riktvärde och därmed avgör saneringsbehovet. Kritik har riktats mot att andra faktorer än föroreningshalter borde mätas för att bedöma markkvalitet då den kan vara hög oavsett föroreningssituation. Det är inte heller självklart att en sanering leder till en förbättring av markekosystemet. I Sverige har över 85 000 områden identifierats som potentiellt eller konstaterade förorenade områden. För att förbättra riskbedömningar behövs bättre vägledning om vad som ska ingå i riskbedömningar och för det behövs kunskap om vad som påverkar markfunktionerna.I det här examenarbetet har nitrifikationspotentialen, också kallat ammoniakoxidation, bestämts för 50 jordprover från fastigheten Skönsmon 2:12 i Sundsvalls kommun med hjälp av ISO metoden 15685. Tidigare industriverksamheter på fastigheten har lett till att marken är förorenad med bland annat tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten. Markens förmåga att utföra nitrifikation är en viktig markfunktion för att säkerställa en god markkvalitet. Men vilka markfaktorer som i störst utsträckning påverkar ammoniakoxidationen är inte helt klarlagt, liksom hur olika typer av miljöföroreningar påverkar nitrifikationen. Detta behöver klargöras för att kunna bedöma om ISO-metoden 15685 är ett lämpligt verktyg för markekologiska riskbedömningar av förorenade områden. Nitrifikationsanalysen på de 50 jordproverna har därför jämförts med data över föroreningshalter, markparametrar samt mängden ammoniakoxiderande bakterier och arkéer. Resultatet visar att nitrifikationen på den här lokalen främst påverkas av markparametrarna: totalkväve, organiskt material samt ”tillgänglig” fosfor och i mindre utsträckning av föroreningsnivåerna. Detta betyder att det vid undersökningar av hur föroreningar påverkar nitrifikationen måste finnas referensprover med liknande markkvalitet att jämföra med. Den potentiella nitrifikationen visar också stark korrelation till populationen ammoniakoxiderande bakterier vilket indikerar att de står för det största bidraget till ammoniakoxidationen i marken. / Environmental risk assessment of contaminated sites in Sweden has traditionally mainly assessed the need of remediation by measuring the total concentrations of pollutants. The pollution levels are then compared with guideline values to determine if they represent a risk to any of the protected targets. Most often, the soil environment is the protection target with the lowest guideline value and thus determines the need for remediation.There has been some criticism about using total concentration of pollutants as the only method of assessing soil quality, since soil quality may be high regardless of the situation of the polluted area. In addition, it is not clear if the remediation will always lead to an improvement of the soil quality. In Sweden, more than 85,000 sites have been identified as potential or confirmed contaminated areas. In order to improve risk assessments, better guidance is needed regarding what information should be included. This requires knowledge of which factors are affecting the soil functions.In this thesis, potential nitrification has been determined for 50 soil samples from the property Skönsmon 2:12 in the municipality of Sundsvall using ISO standard 15685. Previous industrial activities on the property have resulted in the soil being contaminated with, for instance, heavy metals and polycyclic aromatic hydrocarbons. The ability of the soil to perform nitrification is an important soil function to ensure good soil quality. However, it is not entirely clear which soil factors affect nitrification to the greatest extent, nor how different types of environmental pollution affect nitrification. This needs to be clarified in order to assess whether ISO 15685 is an appropriate tool for soil ecological risk assessments of contaminated sites. The nitrification data of the 50 soil samples have therefore been compared with data of pollutants, soil parameters, and the amount of ammonia oxidizing bacteria and archaea. This study showed that ammonia oxidation at this site is mainly affected by the soil parameters total nitrogen, organic matter, and “available” phosphorus content, but to a lesser extent of the pollutant levels. This means that when examining how pollutants affect nitrification, reference samples with similar soil quality must be included for comparison. The potential nitrification showed a strong correlation with the population of ammonia oxidizing bacteria, which indicates that they account for the biggest contribution to ammonia oxidation in the soil.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-354782 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Bergentz, Anna |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 18 035 |
Page generated in 0.0029 seconds