Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-23780 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hallerstedt, Elin, Höglund, Felicia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds