This thesis deals with a well-known part of Swedish government communication to the citizens and inhabitants of Sweden regarding the event of war or other external threats, the brochure “If War Arrives” first published in 1943. With a sixth edition named ”If War or Crisis Arrives” in May 2018 the suite of printed information has been the prime advice to the Swedes during 75 years. The aim of this thesis is to study: How, by which messages, the Swedish government and authorities try to strengthen the resilience of its society through the brochures? How has the messages from the Swedish state on how citizens should behave in war and crisis changed during the 75 years since the first edition. Do changes in the forming of the nation through the brochure reflect changed values in society and a changed national narrative? If War Arrives is part of communication that create the nation of Sweden. It must be assumed that those who produce it search a synthesis between the need to control and lead a people in endangerment and simultaneously catch the same people's self-image. To find answers to the questions a quantitative study of frequency of key words is performed. This is followed by a discourse analysis emphasising on the Swedish security discourse and the Swedish national discourse. The conclusion of the quantitative study is a surprisingly stable product with, except for one subject (description of the enemy), small changes in the messages to the citizens. Moral statements have declined but legally built requirements have increased during the six editions published. The discourse study show a slightly changing language concerning the demands on the citizens in case of war or other sever danger. The construction of the national narrative is more adjusted to the modern diversified society in a globalized world but nevertheless the inhabitants of the nation are responsible both for themselves as individuals and share a responsibility for the nation-state of Sweden. There are indications for a change in the narrative of the Swedish nation because the collective claims of expressions seemingly embraced by everybody like “our style of life” or “form of living” has changed to the phrase “… the right to live according to our own choice”. This is a rhetorical change in phrasing that suits the needs of a modern globalized nation far better. / Denna uppsats handlar om en välkänd del av svensk regeringskommunikation till medborgarna och invånarna i Sverige i händelse av krig eller andra hot, broschyren Om Kriget Kommer, som först publicerades 1943. Med en sjätte utgåva som heter "Om Krisen eller Kriget Kommer" i maj 2018 har sviten av tryckt information varit den mest framträdande rådgivningen till svenskarna under 75 år. Syftet med denna avhandling är att undersöka: Hur, med vilka budskap, försöker svenska regeringen och myndigheterna att stärka sitt samhälles motståndskraft genom broschyrerna? Hur har den svenska statens budskap om hur medborgarna ska förhålla sig vid krig och kris förändrats under de 75 år som gått sedan första upplagan. Finns förändringar i nationsformeringen som synliggörs genom broschyren och speglar de förändrade värden i samhället och en nytt svenskt narrativ? Om Kriget Kommer är en del av kommunikationen som skapar nationen Sverige. Det måste antas att de som producerar den söker en syntes mellan behovet att styra och leda ett folk i fara och samtidigt uppfånga samma folks självbild. För att hitta svar på frågorna utförs en kvantitativ studie av nyckelord i de sex texterna. Detta följs av en diskursanalys med betoning på den svenska säkerhetsdiskursen och den svenska nationella diskursen. Slutsatsen av den kvantitativa studien är en överraskande stabil produkt med, förutom ett ämnesområde (beskrivning av fienden), små förändringar i budskapen till svenskarna. Moraliska utsagor har minskat, men legalt byggda anspråk på landets invånare har i stället ökat i de sex utgåvorna som publicerats. Diskursstudien visar ett något förändrat språk om krav på medborgarna i händelse av krig eller annan allvarlig fara. Den projicerade nationen är 2018 mer anpassad till det moderna diversifierade samhället i en globaliserad värld, men nationens invånare är inte desto mindre ansvariga för sig själva som individer och de delar ansvarar för den svenska nationen. Det finns indikationer på en förändring i det svenska narrativet, eftersom kollektiva uttryck som är tänkta att omfamnas av alla som; "vår livsstil" eller "levnadsform" har förändrats till uttrycket ”… rätten att leva som vi själva väljer”. Detta är en retorisk förändring som passar behoven hos en modern globaliserad nation mycket bättre.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-7516 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Jörle, Anders |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds