Bakgrund: Att barn drabbas av hjärtstopp är ovanligt men tyvärr är överlevnadsgraden låg. Träning och repetition inom hjärt- och lungräddning är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna bevara sin kompetens och klara av att utföra HLR med bra kvalitet. Trots att det finns riktlinjer och rekommendationer för barn-HLR är tidsspannet mellan utbildningstillfällena längre än rekommenderat. Motiv: Eftersom HLR på barn sällan behöver utföras och det finns brister i kontinuiteten av den praktiska och teoretiska utbildningen skapas svårigheter för sjuksköterskor att upprätthålla sina kunskaper. Forskning kring hur sjuksköterskors självskattar sin kompetens inom barn-HLR är mycket bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors självskattade kompetens att utföra barn-HLR, samt att mäta sambandet mellan den självskattade kompetensen och antalet yrkesår och tid sedan senaste HLR-utbildningen. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av ett självrapporteringsformulär via en webbaserad enkät med sjuksköterskor (n=55) som rekryterades via ett icke slumpmässigt urval. Resultat: Sjuksköterskorna skattade sin kompetens inom larmrutiner, luftvägshantering, kompressionsteknik och sin övergripande kompetens inom HLR som hög. Svaga skillnader hittades hos de som självskattat sin kompetens till hög respektive låg, där de som arbetat längre även skattade sin kompetens som högre. Konklusion: Det är kanske inte utbildningen i sig som påverkar den självskattade kompetensen inom barn-HLR utan sjuksköterskans kliniska erfarenhet. En hög självskattad kompetens inom barn-HLR ger inga garantier för ett korrekt utförande och eftersom behovet av mer utbildning och simulering var högt kan det finnas en osäkerhet gällande kunskap och utförandet bland sjuksköterskorna. Att främja sjuksköterskors kompetensutveckling inom verksamheten kan bidra till en ökad kunskap och ett mer korrekt utförande av barn-HLR och därmed ge det drabbade barnet en högre chans till överlevnad. / Background: The fact that children suffer from cardiac arrest is unusual, but unfortunately the survival rate is low. Training and repetition in cardiopulmonary resuscitation is necessary for nurses to be able to maintain their competence and be able to perform CPR with good quality. Although there are guidelines and recommendations for pediatric CPR, the time span between training sessions is longer than recommended. Motive: As CPR on children rarely needs to be performed and there are shortcomings in the continuity of the practical and theoretical training, difficulties are created for nurses to maintain their knowledge. Research on how nurses' self-assess their competence in pediatric CPR is very deficient. Aim: The purpose of the studies was to investigate nurses' self-assessed competence to perform pediatric CPR, and to measure the relationship between the self-assessed competence and the number of professional years and time since the most recent CPR training. Methods: The data collection was carried out using a self-report form via a web-based questionnaire with nurses (n = 55) which was recruited via a non-random sample. Result: The nurses rated their competence in alarm routines, airway management, compression technology and their overall competence in CPR as high. Weak differences were found among those who self-assessed their skills to high and low, respectively, where those who worked longer also rated their skills as higher. Conclusion: It may not be the education itself that affects the self-assessed competence in pediatric CPR but the nurse's clinical experience. A high self-rated competence in pediatric CPR provides no guarantees for a correct execution and since the need for more training and simulation was high, there may be an uncertainty regarding knowledge and execution among the nurses. Promoting nurses' competence development within the business can contribute to increased knowledge and a more correct execution of pediatric CPR and thus give the affected child a higher chance of survival.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196357 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johansson, Amanda |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds