Saab Aerostructures är en del av Saab-koncernen och företaget utvecklar och tillverkar strukturer för flygindustrin. Tillverkningen av stridsflygplan är den dominerande verksamheten, men antalet civila projekt ökar stadigt. I många av de civila projekten verkar Saab Aerostructures som underleverantör till antingen Boeing eller Airbus. Det finns flera skillnader mellan de militära och de civila projekten, exempelvis är leveranstakten betydligt högre i de civila projekten. I och med de förändrade förutsättningarna görs försök med att tillämpa lean production. Detta har påbörjats i två pilotprojekt varav ett är tillverkningen av luckor till Boeing 787. Syftet med denna rapport är att komma med rekommendationer för hur produktionen av luckor till Boeing 787 skall planeras och styras. Då företaget började använda ett nytt ERP-system under hösten 2006, är det även av intresse att se hur detta system skall användas utefter de rekommendationer som uppkommer. För att utreda dessa frågor undersöks både produktionsstrategiska och operativa aspekter i de två produktionsavsnitten Sammanbyggnad och Kompositverkstad. Sammanlagt tillverkas sju olika luckor, varav de två största produceras i en lina som håller en jämn produktionstakt. Projektet är försenat, bland annat på grund av svårigheter att tillverka de 20 kompositartiklar som ingår i de tre största luckorna. Komposittillverkningen sker i en funktionell verkstad, med många transporter mellan byggnader för att knyta ihop flödet. Undersökningen visar att Saab Aerostructures har en mismatch mellan planeringsstrategin och den kapacitetsstrategi som tillämpas i Kompositverkstaden. Företaget försöker följa den efterfrågan de olika projekten har, men har samtidigt ont om kapacitet. Det leder till överbeläggning och leveranssvårigheter. På grund av kapacitetsbristen bör en cyklisk planering användas i Kompositverkstaden, där flaskhalsen styr takten. På detta sätt kan kötiderna i verkstaden minskas. Kompositverkstaden bör bli mer flödesinriktad för att minska ledtider och få till en enklare styrning. På detta sätt blir det möjligt att hålla en jämn leveranstakt även för dessa artiklar. Tillverkningstider, kötider och transporttider i ERP-systemet bör anpassas efter den cykliska planeringen som tas fram. Att uppdatera dessa tider blir extra viktigt i inkörningsförloppet, då tiderna är betydligt längre och varierar kraftigt. På grund av den hantverksmässiga produktionen i Kompositverkstaden och den stora kassationsrisken som föreligger är det viktigt att införa säkerhetsmekanismer. När den cykliska planeringen tas fram bör en säkerhetsledtid användas för de operationer som har stor variation i operationstid. För att inte linan skall stå stilla vid störningar är det även viktigt att skapa buffertar, dels innan linan men även framför den flaskhals som identifieras i flödet. Produktionstakten för kompositartiklarna är högre än takten i Sammanbyggnad, vilket inte stöds av ERP-systemet. För att systemet ändå skall föreslå rätt antal tillverkningsorder bör en kassationsfaktor användas. På detta sätt ges stöd för den långsiktiga planeringen. Slutligen visar undersökningen att styrning via ett kanbansystem ej bör genomföras, främst på grund av de höga kassationstalen och produktionsupplägget som en funktionell verkstad.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-10735 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Ahrén, Mats, Dahllöf, Martin |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds