Sjuksköterskans ansvarsområde är stort och slutar inte då en patient avlider utan det inkluderar även omsorg om efterlevande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården. Den metod som använts för att nå syftet var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i två databaser samt kompletterades med manuell sökning. Avgränsningar som tidsbegränsning, språk och ålder gjordes och 14 artiklar, som höll tillräcklig kvalité, inkluderades i analysen. Analys resulterade i fyra kategorier; att bli känslomässigt påverkad, att arbetsmiljön påverkar, att vara oförberedd samt att vara professionell. Sjuksköterskor upplevde att bemöta efterlevande var en av de svåraste uppgifter de mötte i sin profession och olika åsikter om hur man är professionell i mötet framkom. Brist på tid och plats påverkade möjligheten till ett omsorgsfullt bemötande liksom känslan av att vara oförberedd och inte veta vad de skall göra. Slutsatsen var att det är viktigt att sjuksköterskan är påläst om vad som hänt med den avlidne och har tid avsatt för att kunna bemöta efterlevande. Det är även av vikt att närvara och delta i situationen för att kunna bygga upp sin erfarenhet och kunskap om att bemöta efterlevande. För att stärka sjuksköterskan i sin roll i mötet med efterlevande kan handledning och att samtala om det som händer vara bra hjälpmedel. Även att besitta kunskap om vilka reaktioner som kan uppstå vid dödsfall kan inge trygghet hos sjuksköterskan. Vidare forskning inom detta område är nödvändigt för att ytterligare belysa komplexiteten i denna situation och vilka behov som finns hos sjuksköterskorna, för att styrka och stödja dem på bästa sätt. / The nurse's area of responsibility is large and does not end when a patient dies but it also includes care for survivors. The purpose of this literature study was to describe the nurses' experiences of meeting survivors in the event of death in the hospital. The method used to achieve the goal was qualitative content analysis with inductive approach. The literature search was conducted in two databases and was supplemented with manual search. Limitations like time limitation, language and age were made and 14 articles that held sufficient quality were included in the analysis. Analysis resulted in four categories; to be emotionally affected, to the working environment, to be unprepared and to be professional. Nurses experienced responding to survivors as one of the most difficult tasks they encountered in their profession and different opinions about how to be professional in the meeting. Lack of time and place influenced the opportunity for a careful response, as well as the feeling of being unprepared and not knowing what to do. The conclusion was that it is important that the nurse is informed of what has happened to the deceased and has time allocated to respond to survivors. It is also important to attend and participate in the situation in order to build up their experience and knowledge of responding to survivors. In order to strengthen the nurse in his role in the meeting with survivors, supervision and talking about what is happening may be helpful tools. Even having knowledge of the reactions that can occur in the event of death can provide safety in the nurse. Further research in this area is necessary to further highlight the complexity of this situation and the needs of nurses, in order to strengthen and support them in the best possible way.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-68557 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Grönberg, Helena, Palo, Rebecca |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds