2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige och Sverige hade redan under många år strävat efter att följa de riktlinjer som Barnkonventionen ger. Trots de ambitioner som formulerats ovan så visar uppföljningar att barn generellt inte görs tillräckligt delaktiga i socialtjänstens beslutsprocesser. Studier gällande hur barn med funktionsnedsättningar görs delaktiga i socialtjänstens utredningar visar att socialsekreterare ofta saknar kompetens att tala med dessa barn på deras nivå och träffar barnen för sällan. Utifrån detta kan identifieras ett problemområde gällande hur barn ska göras mer delaktiga i barnavårdsutredningar och de förutsättningar och arbetssätt som behövs för att göra detta möjligt. Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen kring förutsättningar och arbetssätt som kan möjliggöra barnets ökade delaktighet i samband med socialtjänstens beslutsprocesser. Frågeställningarna är vilka olika förutsättningar och arbetssätt krävs för att socialsekreterare inom barnavårdsutredningar ska kunna skapa möjligheter för barnets delaktighet i beslutsprocessen samt vilka gynnande respektive hindrande faktorer som påverkar barnets delaktighet. Studien är grundad på en granskning av 14 vetenskapliga artiklar genererade vid sökning i PsycInfo, Universitetsbibliotekets databas samt vid sekundärsökning. Dessa analyserades med en metaanalytisk ansats. Resultat: Den finns flera olika faktorer på individ-, organisations- och strukturell nivå som kan verka gynnande eller hämmande på barnets delaktighet. På individnivå kan identifieras faktorer som professionellas inställning till delaktighet, socialsekreterarens roll och personliga egenskaper, kunskap om olika samtalstekniker och barnets närvaro på möten. På organisationsnivå kan identifieras förutsättningar för förberedelse och reflektion samt anpassad miljö och tillgängligt material. På den strukturella nivån kan identifieras att större förändringar gällande innehållet i socialsekreterarens utbildning samt lagförändringar kring barnombud skulle kunna haft en gynnsam effekt. Slutsatsen är att för att stärka gynnande faktorer och minska hindrande faktorer gällande barns delaktighet i barnavårdsutredningar krävs dialog och samverkan inom arbetsgruppen. Det finns en vikt i att tillsammans definiera begreppet delaktighet och tydliggöra målsättningen för att sedan genom kollegialt lärande utnyttja varandras kunskaper och erfarenheter för att skapa goga möjlighet för samtal med de barn socialsekreterarna möter. / In 2020, the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden, and Sweden had already strived for years to follow the guidelines provided by the Convention of the Rights of the Child. Despite the ambitions formulated above, follow-ups show that children are generally not made sufficiently involved in the social services´ decision-making processes. Studies regarding how children with disabilities are included in the social services´ investigations show that social workers often lack the competence to speak with these children at their level and meet the children too rarely. Based on this, a problem area can be identified regarding how children should be made more involved in child welfare investigations and the conditions and working methods needed to make those possible. The purpose of this study has been to increase knowledge about the conditions and working methods that can enable the child´s increased participation in connection with the social service´s decision-making processes. The questions are what different conditions and working methods are required for social workers within child welfare investigations to be able to create opportunities for the child´s participation in de decision-making process and witch favourable and hindering factors affect the child´s participation. The study is based om a review of 14 scientific articles generated by searches in PsycInfo, the University Library’s database and secondary searches. These were analysed using a meta-analytic approach. Results: There are several different factors at the individual, organizational and structural level that can have a beneficial or inhibiting effect on the child´s participation. At the individual level, factors such as the professional´s attitude to participation, the social worker´s role and personal characteristics, knowledge of different conversation techniques and the child´s presence at meetings can be identified. At organizational level, prerequisites for preparation and refection, as well as an adapted environment and available material, can be identified. At the structural level, it can be identified that major changes regarding the content of the social secretary´s training as well as changes in the law regarding children´s representatives could have a beneficial effect. The conclusion is that in order to strengthen favourable factors and reduce hindering factors regarding children´s participation in childcare investigations, dialogue and collaboration within the working group is required. There is an importance in jointly defining the concept of participation and clarifying the objective in order to then use each other´s knowledge and experience through collegial learning to create good opportunities for conversations with the children the social workers meet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-20485 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lennholm, Emma |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds