Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument. I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra. En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring. / What opportunities are there for young students in school years 2 and 3 to develop a critical literacy perspective based on the teaching they participate in and the many text variants they meet in school? Since texts are not simply written words, but also pictures, film, Instagram posts or music, the concept of literacy needs to be similarly extended. In other words, to be considered critically literate, students must also be able to interpret, reflect on, critically review, and create meaning from multiple types of sources. Teaching focusing on developing students’ critical literacy clearly contributes to fostering democratic citizens, which is also an overarching goal in the school curriculum. The purpose of the study is to shed light on whether and if so how teaching in grades 2 and 3 creates conditions for students to develop critical literacy and as a result be able to act actively as informed citizens. Being able to read and understand texts from different perspectives, and to understand that a text situates the reader and thus excludes or create advantages, is part of what critical literacy is about.The study material has been collected in a class of 20 students and consists of recordings and field notes from classroom observations and interviews. The data were analyzed using Jank’s (2010) four concepts, dominance, access, diversity, and design and the students' response in the teaching is analyzed in relation to various text activities. The results show, in social science and natural science texts, that students, even without any special teaching about critical literacy, pay attention to who dominates and how some people appear more important than others. A conclusion is that young students are both able and willing to discuss difficult questions if conditions are given. When the teaching has a critical literacy perspective, students are given opportunity to discover and possibly also better understand the world around them. Based on their own experiences, the students can also not only show awareness about people’s different conditions but come up with alternatives to change.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-60270 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jansson, Birgitta |
| Publisher | Mälardalens universitet, Utbildningsvetenskap och Matematik, Eskilstuna |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mälardalen University Press Licentiate Theses, 1651-9256 ; 331, Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 54 |
Page generated in 0.0072 seconds