Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ”mångfald” definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ”etnicitet” och ”etnisk mångfald” konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald. Det empiriska materialet består av både skriftliga dokument (mångfaldsplaner) och intervjutranskriptioner. Materialet analyseras med hjälp av diskursanalytisk metod. Uppsatsens viktigaste slutsatser är, för det första, att mångfald definieras på tre olika sätt: utifrån diskrimineringslagens kategorier, ur ett jämlikhetsperspektiv samt ur ett nyttoperspektiv. Dessutom råder det ett antagonistiskt förhållande, det vill säga en kamp, mellan jämlikhetsdiskursen och den ekonomiska diskursen gällande hur mångfald ska definieras och hur mångfaldsarbetet ska tolkas. För det andra fann vi att mångfaldsarbetets olika mål och medel ofta är vaga eller obefintliga och att mångfaldsplanerna i detta avseende är mindre utvecklade än jämställdhetsplanerna. För det tredje fann vi att etnicitet och etnisk tillhörighet konstrueras utifrån vad som inte är ”svensk och svenskhet”.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-98482 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Andersson, Josefine, Degmo-Mohamed, Ifrah |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds