Bakgrund: Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige är världens fjärde mest jämställda land men trots detta är det endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Detta även fast kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (SCB, 2016). För att försöka lösa problemet med den ojämna könsfördelningen i svenska börsbolagsstyrelser har Regeringen flera gånger tagit fram ett förslag om kvotering, senast hösten 2016. Kvoteringsförslaget har inneburit att minst 40 procent av respektive kön ska representeras i svenska börsbolagsstyrelser men förslaget har aldrig haft tillräckligt med stöd för att röstas igenom (Regeringen, 2016). Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen. Forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen? Metod: Uppsatsen har antagit en deduktiv forskningsansats där teorier ligger till grund för de hypoteser vi skapar och sedan testar (Bryman & Bell, 2013). De teorier som formulerat våra hypoteser är social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelon samt institutionell teori. Hypoteserna testas i en kvantitativ metod och urvalet är samtliga bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Som forskningsstrategi har en kombination mellan tvärsnittsdesign och longitudinell design använts. Resultat: Resultaten från testerna visar att fem av våra åtta hypoteser kan accepteras eftersom de visar ett signifikant samband. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. Slutsats: Svaret på vår forskningsfråga är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och de egenskaper som påverkar är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. / Background: Equality means that women and men should be given the same rights, obligations and opportunities in all areas of life (SCB, 2016). Sweden is the world's fourth most equally-balanced country but despite this only 28,1 percent are women in Swedish Stock Exchange Boards and 10 percent women in Swedish Nomination Committees (WEF, 2016; AllBright, 2015). This even though women more often have a higher degree than men do (SCB, 2016). In order to try to solve the problem of the uneven gender distribution in Swedish Stock Exchange Companies, the Government has repeatedly developed a proposal for quotas, latest by autumn of 2016. The quota proposal has meant that at least 40 percent of each gender should be represented in Swedish Stock Exchange Companies, but the proposal has never had enough support so it was withdrawn (Regeringen, 2016). Purpose: The purpose of this paper is to explain whether the composition of the Nomination Committee in companies on the Stockholm Stock Exchange affects the gender distribution of the Board. And if so, what characteristics of the individuals in the Nomination Committee that affect the gender distribution in the Board. Research question: Does the composition of the Nomination Committee affect the gender distribution in the Board? And if so, who are the characteristics that affect the gender distribution? Method: This paper has assumed a deductive research where already existing theories was used to develop hypotheses which then was tested (Bryman & Bell, 2013). The theories that created our hypotheses are social categorization theory, homosociality, homosocial reproduction, upper echelon and institutional theory. Hypotheses are tested in a quantitative method and the selection is all companies on the Stockholm Stock Exchange which have a nomination committee. As a research strategy, a combination of cross-sectional design and longitudinal design has been used. Results: The results from the tests show that five of our eight hypotheses can be accepted because they show a significant relationship. Those who achieve significance are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee. Conclusions: The answer to our research question is yes, the composition of the Nomination Committee affects the gender distribution in the Board. And the characteristics that affect are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-64891 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Sönnerfors, Marie, Rapp, Elina |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds