Uppsatsen syftar till att genom en rättsdogmatisk metod fastställa gällande rätt avseende det förvaltningsrättsliga kravet på namn. I beslutsfattandet finns bestämmelser och riktlinjer som ska efterföljas för att uppfylla det grundläggande kravet om god förvaltning. Det innebär att tjänstemän vid kommunala nämnder och andra myndigheter har ett krav på sig att utreda varje enskilt ärende individuellt. Vidare ska dem förhålla sig professionellt gentemot den enskilde och beakta att handläggningen av ärendet kräver en opartisk utredning, 1 kap. 9 § Regeringsformen (1974:152) och 5 § Förvaltningslagen (2017:900). I 21 § myndighetsförordningen(2007:515) och 31 § förvaltningslagen återfinns tydliga formkrav för hur en tjänsteman ska dokumentera sitt slutliga beslut. Där anges det att namn på ansvarig beslutsfattare (tjänsteman) ska finnas med i beslutet. Enskilda får ta del av namnet och kan i vissa fall utsätta tjänstemannen för otillåten påverkan. Namnkravet enligt 31 § FL och 21 § myndighetsförordningen skulle kunna ersättas med en intern e-legitimering eftersom det inte skulle störa reglerna och principerna om ärendehandläggningen. Det som förändras är att det blir svårare att ta del av namn på tjänstemän. Tjänstemän skulle alltså inte bli anonyma i sin tjänsteutövning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98820 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Gustafsson, Emelie |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds