Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen.Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa. En annan teori var hur viktigt det är att lära barnen ta egna beslut, att ansvaret inte bara behöver ligga hos pedagogerna och föräldrarna, utan också hos barnen själva.Resultatet visade att kunskapen finns hos både personal och elever om hur viktig kosten är för prestation och orken i skolan. Kunskapen fanns också om hur skolorna bör arbeta med kost och hälsa samt vilken mat som är bra för god hälsa. Samtidigt visade det att skolans matmiljö inte var bra, den är generellt stressig och väldigt högljudd. Det fanns otydligheter om vem som bär ansvaret för undervisningen om kost och hälsa. Brister fanns i samarbetet mellan fritidspedagoger och annan personal. Viss personal antydde att undervisningen om kost och hälsa inte behöver stärkas, samtidigt visade det sig att många elever inte äter frukost. Det var mer än hälften som inte gillar maten i skolan samt en stor andel elever som inte äter frukt varje dag.Det framstod också skillnader i resultatet beroende på skolans placering i kommunen. En skola i ett område karakteriserat av låg utbildningsnivå och låg inkomst visade att eleverna äter färre måltider jämfört med eleverna på en skola i ett område förknippat med hög utbildning och hög inkomst.Det finns saker att förbättra men också saker som är positiva. Personalen arbetar i en skola innehållande goda kunskaper och de har stora förutsättningar till att göra det ännu bättre. Något som har speglats i informanternas uttalanden, är att de är medvetna om vilka riktlinjer och rekommendationer som finns till skolan angående skolmaten. Således finns en medvetenhet om vikten av att arbeta med kost i kunskapsutvecklande och hälsofrämjande syfte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35576 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Larsson, Johan |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds