I den här studien har Historiska Museets utställningsverksamhet undersökts och jag finner att degenom perspektivbyte vill ge makt åt besökarna och att betona samtal, dialog och på så sätt förhandling.I arbetet med utställningen History Unfolds försöker Historiska museet bryta med dentraditionella museiverksamheten. Detta görs bl.a. genom att använda sig av dialogvisningar medakvariesamtal som metod. De bjuder in utomstående för museet intressanta personer som belyser ettspeciellt tema. De teman som museet har tagit upp har varit: Kolonial historia/postkoloniala perspektiv,HBTQ-perspektiv på historia, museers roll i skapande av nationell identitet, nationalism,migration, och religion och andligt kulturarv.När besökaren möter museets tolkning av ett objekt i en utställning kan detta ses som att en dialogoch förhandling uppstår. I denna förhandling får besökaren möjlighet att acceptera eller förkasta denpresenterade tolkningen. I den undersökta utställningen ges istället besökaren fler möjligheter tilltolkningsföreträde för att bli mer delaktig och inkluderad, men hur delaktig kan en besökare få varapå ett museum? I dialogen diskuteras hur ett föremål på ett museum, vilket tas från sin historiskakontext, kan få en ny roll och betydelse i ett nytt narrativ.Gestaltningen består av stora virkade ansikten i olika färger som är spikade direkt på väggen, mattorpå golvet och olika trådar löst hängande. Överallt i kanterna av virkningen sitter det virknålar färdigaatt användas. Återbruk är ett perspektiv som jag ser som intressant på ett museum, man skullekunna säga att ett museum är ett hus fullt med sopor, men genom att de tagits tillvara och visas upppå ett statligt museum har de blivit kulturarv. De har alltså återanvänds med ny etikett. Alla sakeråterbrukas ju inte så lätt genom att byta namn, speciellt inte utslitna kläder men genom att klippadem i remsor och virka av den så blir de något nytt. Verket syftar till att skapa en diskussion ochdialog med besökaren. Där besökaren bjuds in till en förhandling där syftet är att göra besökaren tillmedproducent av verket och därmed berättelsen. Om verket fanns på Historiska Museet skulle detvara ett erbjudande att få göra det man vanligtvis inte gör på ett museum vilket är att ta, känna ocharbeta vidare. Tillsamman gör vi en narration, berättelse och ett avtryck. På samma sätt som museetsätter upp ramarna för dialogvisningen med akvariesamtalen, har jag satt upp ramarna för vad somkan ske genom att presentera de virkade ansiktena, och erbjuda ett material i form av tyg klippta tillremsor som kommer från återbrukade kläder och virknålar. Besökarna kan ta, sitta eller till ochmed virka eller sy vidare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:konstfack-5761 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Bondeson, Malin |
| Publisher | Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds