Relationen mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterade avkastning har länge varit ett debatterad områden inom dels den akademiska världen inom finans, men även inom finansbranschen i sig. För att mäta avkastning och riskjusterad avkastning så har finans – och fondbranschen utvecklat olika mått där det vanligaste måttet för avkastning är avkastningen efter förvaltningsavgifter (Nettoavkastning) och för riskjusterad avkastning har Sharpekvoten blivit standard (Avkastning justerat för volatilitet). Genom den ökade volatiliteten på finansiella marknader på senare år har intresset för aktiemarknaden och fondsparande ökat i Sverige där vikten av att välja rätt fonder har ökat genom att den ökade volatiliten ökar risken för att göra dåliga beslut.Denna studentuppsats ämnar att undersöka sambandet mellan aktivt förvaltade svenska aktiefonders fonders storlek och avkastning (Nettoavkastning) samt riskjusteradeavkastning (Sharpekvot) för att se om den konventionella teorin inom akademin och tidigare studiers resultat, om att fondstorlek har ett negativt samband med avkastning och riskjusterad avkastning, stämmer. Fonderna som undersöktes är som ovan nämnts aktivt förvaltade svenska aktiefonder, där det finns data på varje variabel som studien använder sig av. Tidsperioden som studeras är mars 2019 – mars 2024.För att studera sambandet mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterad avkastning så tar studien till en början sin utgångspunkt i tidigare studier inom ämnet. Genom observation av dessa studier tas de första regressionsmodellerna och hypotesernafram som testas genom regressionsanalyser. Studien har sedan efter de första regressionmodellerna kommit fram till slutgiltiga regressionsmodeller, där resultaten visar på ett signifikant svagt positivt samband mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterade avkastning.De redovisade resultaten har efter att analysen av regressionsmodellerna genomförts,analyserats från ett teoretiskt perspektiv jämfört med tidigare studier inom ämnet.Effektiva marknadshypotesen, småbolagseffekten och stordriftsfördelar har använts som bas för att analysera studiens resultat. För att även ge kunna utnyttja resultaten från studien utanför den akademiska världen, diskuterades de praktiska implikationerna av denna studie.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-226595 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Sparby Norberg, Jesper, Bergström, Jesper |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds