Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är. Denna skildring uttrycker en kontrast mellan Bamses hemmiljö och ett mer stressigt stadsliv, vilket förstärker den idylliska dalen som pastoral. Bamse och hans vänner vill inte förändra sin dal vilket kan sammankopplas med att det pastorala landskapet karaktäriserat av att naturen är stabil och bestående, vilket kan i sin tur sättas i kontrast till naturens föränderlighet. Den finns en natur i serietidningen som kan betraktas som hotfull, mystisk och otämjd. Dessa tre beskrivningar kan gå in i varandra men även framställas separat, men de kan alla tre knytas till den vilda naturen. Den hotfulla naturen blir synlig i hur både karaktärer och samhällen blir utsatta för hot av olika naturfenomen som orkaner, översvämningar och att skogar och berg skapar olika problem. Denna natur kan kopplas till en klassisk vild natur på grund av den är skrämmande och ogästvänlig. Den mystiska naturen utgörs ofta av skogar och berg, som exempelvis träd med mystiska hål som leder till nya äventyr. Denna natur kan vara hotfull men också vara upphov till en mer sublim upplevelse, där karaktärerna känner spänning och häpnad. Den mystiska naturen kan på det sättet även knytas till en romantisk vild natur. Ytterligare en variant på vild natur är den orörda och otämjda natur som framställs i serietidningen. Bamse och andra karaktärer vill ibland utforska orörda områden, vilket kan kopplas till den sublima upplevelsen och en romantisk klassisk natur. Det finns en omtanke om naturen som pendlar mellan att vara antropocentrisk och vara ekocentrisk. Krösus Sork kan sägas vara det antropocentriska perspektivet personifierad på grund av att han ser på naturen som en passiv resurs. Dock kan även Bamse och hans vänner inta ett antropocentriskt förhållningssätt eftersom anledningen till att de vill skydda naturen i sin hemmiljö kan bestå av att de vill beskydda sin idylliska dal, men det finns flera undantag som för fram ett mer ekocentriskt synsätt. Det antropocentriska perspektivet får exempelvis en rejäl törn när naturen vid ett tillfälle agerar själv för att hävda sin rätt. När det gäller värnande om skog och natur utanför deras hemmiljö finns det ett omedvetet agerande hos Bamse som skogsarbetare, dock även här med flera undantag. Bamse och hans vänner vill också värna om otämjda platser som kan kopplas till en vild natur. Det finns många antropomorfa inslag i serietidningen. Både djur och natur framställs med mänskliga egenskaper och attribut. Naturen kan exempelvis avbildas med händer och ansikten, medan djur ofta får känslor och ett resonerade som kan kopplas till människan. En aspekt av detta är vad jag kallar snällhetsprincipen. I Bamsetidningen finns ett budskap om snällhet som kan förknippas med genomgående tema att värna om de svaga och motarbeta orättvisor. Denna snällhetsprincip sträcker sig många gånger över djurens beteende: om människor som Bamse är snälla mot djur är de också snälla tillbaka. Djur kan dock också skildras på ett naturvetenskapligt sätt. Dessa beskrivningar bottnar emellanåt i att karaktärer förklarar djurs beteende efter teorier om exempelvis naturligt urval eller prägling. Det finns på det sättet både en antropomorfisk och en naturvetenskaplig skildring av djur. Djuren kan också ses som både vilda och dominerade, ofta kan skillnaden mellan dessa bli påtaglig, men i exempelvis ett zoo är gränsdragningen svår. Dock inte för Bamse och hans vänner som anser att det är vilda djur på zoo, på det sättet blir djuren vilda i betraktarens ögon. Bamse och hans vänner hjälper och räddar många djur. Ett stort och återkommande tema är därmed värnandet om djurens rätt. Detta skildras ofta utan baktanke grundat i mänsklig vinning, vilket gör att ett ekocentriskt förhållningssätt blir applicerbart. En aspekt som dock särskiljer människor från djur är språket. Människor och djur kan inte prata med varandra på annat sätt än med kroppsspråk. Djur kan dock förstå människor och prata med varandra oavsett djurart. Det gemensamma språket för djur gör att det bildas tydlig gräns mellan natur och kultur. Det antropomorfa inslagen kan märkas i att djuren kan förstå människor, men får en stegring av att Skalman har ett bi- och ett kattlexikon.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23150 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Örbring, David |
| Publisher | Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), Malmö högskola/IMER |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds