<p>When someone becomes seriously ill from cancer their relatives experience a great suffering from observing the changes in their loved ones as a result of the disease. They felt that they did not receive the support and information they needed to process their difficult lives.It also emerged that the relatives didn’t think the nursing staff treated and saw the family as a whole. The purpose of the study was to describe the suffering of families, as they experienced that during the final stages of a cancer patient's life. An inductive, manifest, content analysis has been carried out in five autobiographies written by relatives of patients, who had died as a result of cancer. Biographies were reviewed by the Graneheim and Lundman's method of analysis. We used Katie Eriksson’s scientific theories of care regarding suffering as a theoretical framework. The result has collected material presented in three categories: fear, sadness, and frustration which mirrors the suffering of relatives in these books. The results showed that the relatives denied the disease's existence, experienced a fear of the disease symptoms, death, and a future without the patient. The relatives describe the grief that they felt about the prospect of being left alone, about the patient's deterioration, and of not being seen as individuals. Finally the relatives describe the frustration they feel over the panic, stress, fatigue and anger that they experience in the end of the patients life.</p> / <p>När någon blir svårt sjuk i cancer upplever dess anhöriga ett stort lidande över att se sin närmaste förändras till följd av sjukdomen. De upplevde att de inte fick det stöd och den information som de behövde för att hantera sin svåra livssituation. Det framkom också att anhöriga inte tyckte vårdpersonalen såg och vårdade familjen som en helhet. Syftet med examensarbetet var därför att beskriva anhörigas lidande så som de upplever det under den sista tiden av den cancersjuka patientens liv. En induktiv manifest innehållsanalys har genomförts på fem självbiografier skrivna av anhöriga till patienter som avlider till följd av cancer. Biografierna granskades med Graneheim och Lundmans analysmetod. Som teoretisk referensram används Erikssons vårdvetenskapliga teorier om lidande. I resultatet har insamlat material redovisats i tre kategorier; rädsla, sorg och frustration som speglar de anhörigas lidande i böckerna. Resultatet visar att de anhöriga förnekar sjukdomens existens och upplever en rädsla över sjukdomens symtom, döden och en framtid utan patienten. De anhöriga beskriver den sorg de upplever över att bli lämnade ensamma, över patientens försämring och över att inte bli sedda som individer. Slutligen beskriver anhöriga en frustration över den förtvivlan, panik, stress, trötthet och vrede som de upplever under sista tiden patienten finns i livet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:mdh-4797 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Pantzar, Lisa, Dahlin, Karin |
| Publisher | Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.002 seconds