I den här uppsatsen kommer ensamkommande barns återförening med sina föräldrar att analyseras. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken som uppkommer för barn vars status som ensamkommande upphör när de återförenats med sina föräldrar. Problemen som uppstår kan bero på etableringsinsatser som finns i Sverige och en redogörelse för dessa insatser kommer att göras. Det teoretiska ramverket grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologi och en analys kommer att göras av familjens återförening utifrån detta perspektivet. Uppsatsen metod är en kvalitativ fallstudie där frågeställningarna kommer att besvaras genom empiriskt material och material erhållet genom intervjuer. Forskningen i denna uppsats visar att ett ensamkommande barn upphör att vara ensamkommande vid det tillfälle då föräldrarna anländer och kan ta ansvar för barnet. De aktörer som har det främsta ansvaret för etableringsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige är Arbetsförmedlingen i samarbete med de svenska kommunerna. Utifrån analysen görs slutsatsen att barnet påverkas mycket av en återförening med sina föräldrar i Sverige, främst då barnet känner ansvar för att hjälpa familjen. Barnen påverkas av att etableringslagstiftningen gett ansvaret till aktörer som inte har möjligheten att tillgodose familjen och barnets behov. Det utvecklingsekologiska perspektivet visar även på hur olika domäner i samhället, så som skolan, Arbetsförmedlingen, kulturen och lagarna, också kan påverka familjens gemensamma liv i Sverige. / In this paper, the reunion between unaccompanied children reunited with their parents, is to be analyzed. The purpose of this paper is to highlight the problems that arise for children who were previously unaccompanied and now are to be reunited with their parents. The problems that arise may depend on the construction of establishment activities in Sweden. The theoretical framework is based on Urie Bronfenbrenners theory: Ecological systems theory, and an analysis will be made of the familys new situation based on this perspective. The essay method is a qualitative case study, where the issues will be answered by empirical data and material obtained from interviews. The research in this paper shows that an unaccompanied child ceases to be unaccompanied at the time the parents arrive to Sweden and can take responsibility for the mit. Arbetsförmedlingen and the Swedish municipalities have the primary responsibility for introduction activities for newly arrived immigrants in Sweden. A conclusion was made, that the child becomes affected of a reunion with his parents in Sweden, primarily because the child feels responsible for helping the family establish itself. Children are affected by the establishment law, because the responsibility is given to actors how do not have the opportunity to meet the family and the childs needs.The theoretical framework shows how the different domains of society, such as schools, Arbetsförmedligen and the laws of Sweden may also affect the family life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26845 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Aldina, Hodzic |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds