The aim of this study is to investigate pupils’ experiences of social entrepreneurship and entrepreneurial learning in upper secondary school, from a relational Special Needs Educational perspective. How pupils’ in difficulties are affected, and benefit from social entrepreneurship and entrepreneurial learning is of particular interest as well as how these approaches can be related to inclusive education. A qualitative method is applied through observations, dialogues and interviews with pupils’ at two different suburban upper secondary schools. The main results show that social entrepreneurship and entrepreneurial learning in most cases contribute to an inclusive education. However, all the pupils’ in the study expressed the most important factor for their learning to be the teacher. The empathy and concern shown by the teacher in social entrepreneurship was beneficial for meaningful inclusive education. If the processes of social entrepreneurship and entrepreneurial learning are the causes of the so called focal point, in which genuin communication take part, or if it is the teacher who is of decisive importance, or both, is difficult to discern from the results of this study. Analysis of the results hints that pupils’ in particularly difficult circumstances have problems to pass even if the education is given through social entrepreneurship and entrepreneurial learning. To help these students the school as an educational system would most likely have to undergo significant changes in order to avoid seeing pupils’ as being stuck in special educational needs but rather as individuals in need of genuin communication and interpersonal relations. / Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter av socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan, ur ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv. Specifikt undersöks hur elever i svårigheter påverkas och hur socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan relateras till inkludering. I studien tillämpas kvalitativ metod genom observationer, samtal och intervjuer av elever på två olika gymnasieskolor, en förortsskola och en förstadsskola. Resultatet visar att socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande bidrar till inkludering i de flesta fall. Emellertid uttryckte samtliga elever att det viktigaste för deras lärande var läraren. Samtliga elever ansåg att det empatiska förhållningssätt och omtanke läraren i socialt entreprenörskap hade gynnade lärandet. Om det är processerna i socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som bidrar till att underlätta förutsättningarna för att utbildningens sk brännpunkt, i vilken genuin mellanmänsklig kommunikation kan uppstå, eller om det är läraren som är avgörande för att detta ska ske eller både och är utifrån den studie som gjorts svårt att avgöra. Analys av resultatet antyder dock att elever i synnerligen svåra omständigheter även har svårt att klara undervisningen då socialt entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas. För att hjälpa dessa elever skulle skolan som system troligen bl a behöva förändras till en organisation som istället för att se elever i behov av särskilt stöd se elever i behov av genuin kommunikation och mellanmänskliga relationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-61012 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Onn, Anette |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds