”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen. För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv. Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter. Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär. Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld. / ”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education. For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective. Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts. The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies. The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-1051 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Granström, Malin |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds