Högläsning i skolan anses generellt som utfyllnad av tid och avslappning för barnen. Hemma får barnen för det mesta höra någon läsa högt under god-natt-sagan innan läggdags. Arbetets syfte är därför att undersöka hur hemmets och skolans högläsning påverkar barns läsförståelse. Arbetet tar dessutom upp samtalets betydelse under läsning och hur föreställningsvärldar påverkar barnens läsförståelse. Frågeställningarna i arbetet besvarar: Hur påverkas barns läsförståelse av högläsningen i hemmet och i skolan? Hur påverkar samtalet kring högläsning barns läsförståelse? Hur kan barns läsförståelse stärkas med hjälp av föreställningsvärldar? Resultatet visar att läsförståelsen ökar när barnen får samtala och skapa föreställningsvärldar om högläsningen.

Studiens syfte är att undersöka textrörlighetsbegreppet utifrån svensk forskning och att se vilka bakomliggande teorier begreppet grundar sig på. Dessutom ska studien se hur textrörlighetsbegreppet använts i tidigare svensk forskning och hur det har förändrats från dess introduktion. Arbetet utförs som en systematisk litteraturstudie, där relevant material för studien samlats in för att granskas. I arbetet har både svenska och internationella arbeten, såsom artiklar och avhandlingar, använts.      Resultatet visar att textrörlighetsbegreppet främst bygger på receptionsteorier, idéer om läsaren och textens möte med varandra och skapandet av föreställningsvärldar. Teoretiskt har begreppet även sin grund i dialogism och sociokulturellt perspektiv. Vidare visar resultatet att utvecklingen av textrörlighet framförallt inspirerats från Judith Langers begrepp envisionment-building (att bygga föreställningsvärldar). Internationell forskning har haft liknande tankar om rörlighet i text och byggandet av föreställningsvärldar sedan 1942. Textrörlighet nämndes redan 1996 i Sverige, men det var i början av 2000-talet, som begreppet mer officiellt introducerades i svensk kontext. Därefter har begreppet förändrats och tagit olika riktningar beroende på forskningens syfte. Slutsatsen av detta är att textrörlighet sedan det introducerades har förändrats på ett flertal sätt och utvecklats i olika riktningar. Även om grunden som begreppet hade från början hänger kvar, finns det nya sätt och möjligheter att använda sig av begreppet.

The aim of this thesis was to study how five students linguistically express textual power in conversation and writing about reading, as well as to investigate their possibilities to linguistically express textual power. The study was performed within some of the literacy practices in the subjects of Swedish and Social Studies at the social sciences programme in upper secondary school. “Textual power” is here defined as both ability and possibility: to position oneself in relation to the text, to read/interpret critically and to show mobility in the actual literacy sphere. Two analytical tools were used: Langer’s theories about envisionment building and Martin & White’s appraisal framework for attitude and engagement. The linguistic expressions are contextualised in a model inspired by Linell. I base my discussion of the students’ mobility in the actual literacy sphere on the New Literacy theories of Barton and Street, while Anward gives the means to understand text-reproducing practices. The results indicate that the students used a limited range of positions in relation to texts, rarely expressed critical literacy and showed limited mobility in the actual literacy spheres. The students’ possibilities to linguistically express textual power were determined by the design of the teaching contexts. The students were given few possibilities to develop their ability to linguistically express textual power. To compensate for this, the students used a strategy of task solving. This caused a gap between ideally desired and actually produced text. The acceptance of the gap can be explained if the practice is considered text-reproducing. The literacy sphere where the students found themselves seems to consist of an ecological system based on a consensus-driven text-reproducing practice where critical and comparative reading and writing do not take root and thrive.

The purpose of this paper is to examine, through the process of close reading, the usage of different motives and narrative perspectives in Max Brooks´ bestselling novel World war Z: An Oral History of the Zombie War, such as narration, the usage of the zombie and moral projections. As this paper also takes an overviewing pedagogic direction, the paper aims to present the positive outcome of reading fiction, in alignment with the envisionment-arguments of Judith A. Langer, and how this can be implemented in the Swedish school system. A great amount of different claims were made in the analysis, due to the setting of the narratological hermeneutic alignment. For instance, the analysis revealed that WWZ could be read as an exposition of human behavior, when pushed to the edge of extinction, but it can also be seen as a mockumentary in book form – exposing some of the backsides of the capitalistic system. As for the pedagogic perspective, Langer’s concept of envisionment shows that merging the reading of fiction with group discussion can widen pupils grasping of different world phenomena, and thus stimulate their will for a lifelong learning, which correlates with one the of the core objectives and values in the Swedish school curriculum.

The purpose of this study is to get an insight into how fiction tutoring in Swedish can be practised and how the reading is encouraged. A teacher can through her working methods control how the pupils relate to fiction and has therefor an important role, because of this the subordinate purpose of this study is to problematize and highlight how the teacher can encourage her pupils into different styles of reading. Questions:•What didactic choices does the teacher make in literature teaching?•What does the teacher want the pupils to pay attention to? •What are the learning methods for the pupils? This study has been made through observations and interviews with teachers who teach in primary school in Sweden. The empirical data have been analyzed based on Rosenblatt’s reading concepts and Langer’s conceptual worlds and furthermore their view of literature teaching and the teacher's role in it. The study shows that all of the teachers combine reading with writing assignments, where linguistic approaches are most common and usually primary. Even though the teachers showed an awareness of the importance of an aesthetic reading, they did not support aesthetic reading in their lessons. In the observed lesson it was shown that the method used by the teachers stimulated phase one in the imaginary worlds and an efferent reading which both pay attention for the impersonal and the general aspects that can be verified in a text. It should be noted that this study had a teacher’s perspective and not the perspective of the pupils.

This essay explores how the reader cognitively reacts to reading H. P. Lovecraft’s horror story “The Shadow Out of Time” (1936). I analyse the text to see how it invites readers to beaffected by it. I specifically look at invitations to envisionment, subjective experience andintersubjectivity. The literary horror terms uncertainty and uncanniness are used inconjunction with cognitive theory to explain how the readers may react to readingLovecraft’s stories. These are in turn reinforced by the reader's ongoing envisionment of thestory, and their sharing of the character’s experiences via subjective experience. For example,the separation between the mind and body of the protagonist creates an uncanny dissonanceto his own identity, which disrupts the reader’s understanding of the character. This maycause distress in the reader due to the subjective experience that connects the reader to thecharacter. Additionally, the disrupted sense of reality in the book affects the narrator'sperceptions of both his surroundings and his own mental faculties. Subsequently, the reader’sunderstanding of the text is also in a state of flux which affects their envisionment of thestory. This disrupts understanding and may enhance feelings of unease. My theory istherefore that unease is invited by certain horror techniques, such as uncertainty anduncanniness, which in turn influence the reader specifically through subjective experienceand envisionment.

<p>”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.</p><p>För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.</p><p>Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter.</p><p>Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär.</p><p>Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld.</p> / <p>”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education.</p><p>For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective.</p><p>Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts.</p><p>The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies.</p><p>The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.</p>

”Det är så bra att läsa” är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen. För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv. Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl. Studien baseras på textanalyserna av dessa texter. Undersökningen förankras med Kathleen McCormicks och Judith Langers teorier. Utifrån deras receptionsteorier analyserar jag hur eleverna förhåller sig till texten, om detta förhållande förändras efter att de har använt det narratologiska verktyget och vad denna förändring innebär. Resultatet visar att antalet elever som för en dialog med texten ökar med mitt undervisningsförsök. Fler elever använder ett sociokulturellt förhållningssätt, och fler elever bygger en föreställningsvärld. / ”It is so good to read” is an expression that we all have heard. These words are pronounced as a formula about the reading of fiction. With this essay I hope to inspire more people to engage in how fiction can be used in education. For those who have decided that the reading of fiction in school is important, it is interesting to discuss how readers of fiction develop. I carried out a teaching experiment with the purpose to examine if the students in a class 8 develop as readers of fiction when they use the narrative tool narrator´s perspective. Prior to and after this education the students wrote down their spontaneous impressions of a passage in Janne, min vän by Peter Pohl. The study is based on the textanalyzes of these texts. The theoretical standpoint is based on the theories of Kathleen McCormick and Judith Langer. From their theories of reception I analyze how the students approach the text, if this approach changes after using the narrative tool and what this change implies. The result shows that the number of students who communicate with the text have increased. More students approach the text in a social-cultural way and more students build envisionments.

This thesis investigates ways in which literature, in this case the novel Letters From the Inside, can be used in teaching English and how it can support personal growth. The teaching is undertaken in the context of reader response, which basically means that readers use their previous knowledge to interact with texts. Langer’s envisionments and Chambers’ Tell me-approach serve as the theoretical framework; both are related to each other and to personal growth. The selection of books is discussed and the importance of choosing a book that is relevant for the pupils is pointed out, as well as the obvious statement that motivation rises when the chosen novel is appreciated by the reader who has affinity with the characters. Conclusions drawn are that personal growth is a wide concept, for which interaction is important, since it may increase the understanding of others. A tolerant and safe classroom environment is necessary, especially if you want pupils to discuss personal and perhaps, subjects that are sensitive to them.

The aim of this study is to describe how pupils in fourth grade talk about their attitude of reading fictional narratives in school and on their spare time, their motives to read and how the school promotes fictional experiences.   The study is based on interviews with 18 pupils from the same class, divided in four groups. The interviews were analyzed from a literature reception theory.   The result shows that some pupils are very engaged in reading fictional narratives, while others more or less, are forced in to reading, because their teacher wants them to. All the interviewed pupils would like to read exciting, interesting books, but they feel that they don’t get the right support neither from their teacher, parents nor their friends. They describes that they don’t discuss the meaning of reading or things that the reader can read between the lines. One important conclusion that shows is that it’s important to choose literature that has a point of contact with the pupil and that the text is on the right level. / Studiens syfte är att beskriva hur elever ur årskurs fyra berättar om läsupplevelser i skolan och på fritiden, vad som motiverar dem att läsa samt hur skolan bidrar till att ge eleverna skönlitterära upplevelser.   Studien bygger på fyra kvalitativa gruppintervjuer med totalt 18 elever, ur samma klass. De svar som jag har fått har analyserats utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv.   Resultatet visar att en del elever är väldigt engagerade och älskar att läsa, medan andra mer eller mindre känner sig tvingade att läsa för att läraren säger att de ska läsa. Alla intervjuade elever skulle vilja läsa spännande, intressanta böcker, många känner dock att de inte får någon hjälp eller inspiration från varken sina lärare, föräldrar eller kamrater. De elever som jag har intervjuat beskriver att de aldrig diskuterar böckernas budskap med varandra, vad som sägs mellan raderna och inte heller begrepp de inte förstår. En viktig slutsats visar på att det är viktigt att välja litteratur som knyter an till eleverna och att den befinner sig på rätt textnivå för dem.