Nästan alla gravida kvinnor i Sverige väljer att omkring graviditetsvecka 17-18 göra ett rutinultraljud. Undersökningen syftar till att fastställa viabilitet och graviditetslängd, kontrollera hur många foster som finns, undersöka moderkakans placering samt att göra en anatomisk granskning. Det är en undersökning som ofta präglas av starka känslor då de blivande föräldrarna får se sitt väntade barn. I de allra flesta fall ser fynden vid undersökningen ut som förväntat, men det händer att situationer uppstår som kan skapa etiska svårigheter. Ofta uppstår dessa svårigheter i samband med att en avvikelse upptäcks men de kan också dyka upp när de blivande föräldrarna och barnmorskan på något sätt inte möts. Syftet med studien är att beskriva vad barnmorskor upplever som etiska svårigheter i sitt arbete med rutinultraljud. Studien utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och åtta barnmorskor intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna Att känna sig splittrad, Att förhålla sig till ett avvikande fynd, Att möta blivande föräldrars orimliga krav och Att både gasa och bromsa beskriver resultatet. Barnmorskor upplever att mötet med etiska svårigheter är oundvikligt i arbetet med rutinultraljud. De medicinsk-etiska principerna ligger till grund för resultatdiskussionen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-13728 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Gunnarsson, Linn, Törnblom, Helene |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds