Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt. Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas ’att festa’, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad. De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör frihet, skam, respekt och heder. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur rykten sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar. Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-18458 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Mustafa, Albulena |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds