Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever. Genom att använda förnedrande skällsord som associeras med kvinnor, invandrare och sexuellt avvikande, har man med hjälp av språket makten att bekräfta en svensk, maskulin norm. Bland eleverna finns också olika strategier för att göra sina röster hörda genom en ljudmatta – antingen genom ljudmässig överröstning, eller genom att använda ord som genom sin laddade innebörd väcker särskild uppmärksamhet. Slutligen beskrivs hur ungdomarna anpassar sitt språk efter olika situationer och sammanhang. Varje uttalande betraktas som ett resultat av en mer eller mindre medveten riskbedömning, vars konsekvenser är avgörande för individens sociala roll.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-7129 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Bäckman, Petra |
| Publisher | Uppsala universitet, Etnologiska avdelningen, Forum för skolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds