Bakgrund: Majoriteten av alla sjuksköterskor arbetar någon gång under sitt yrkesverksamma liv direkt, eller indirekt, med vård i livets slutskede. Det är viktigt att alla sjuksköterskor har förståelse för den typen av vård. Att vara vårdare under människans sista tid i livet är ett stort ansvar, för vårdteamet, patienten och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats samt två artiklar med kvantitativ ansats analyserades. Artiklarna analyserades i fyra steg utifrån Friberg. Resultat: Genom litteraturöversikten identifierades fyra teman. Dessa är sjuksköterskors erfarenheter av maktlöshet, stöd av team, funderingar kring egen dödlighet och utbildningsbehov. Slutsats: Vård i livets slutskede för med sig mycket frustration och ofta en känsla av maktlöshet och otillräcklighet. De som ofta möter döden i arbetet får ofta egna existentiella tankar. I välfungerande palliativa team skapas möjligheter för sjuksköterskor att få stöd inom teamet och då blir de också kapabla att räcka till för patienterna, deras anhöriga och för övriga teammedlemmar. För att kunna genomföra en god vård i livets slutskede för patienten och anhöriga behövs ett välfungerande team där alla har en grundutbildning inom palliativ vård. / Background: Most of all nurses will at some point during their working life directly, or indirectly, work with end-of-life care. It is important that all nurses understand that type of care. Being a caregiver during a person's last period of life is a great responsibility, for the care team, the patient, and relatives. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review in which twelve scientific articles with a qualitative approach and two articles with a quantitative approach were analyzed. The articles were analyzed in four steps based on Friberg. Results: Four themes were identified through the literature review. These are the nurse's experience of powerlessness, support from teams, thoughts about own mortality and educational needs. Conclusion: End-of-life care brings a lot of frustration and often a feeling of powerlessness and inadequacy. Those who often face death at work often have existential thoughts of their own. In well-functioning palliative care teams, opportunities are created for nurses to receive support within the team and then they also become capable of being enough for the patients, their relatives and other team members. To be able to carry out good end-of-life care for the patient and relatives, a well-functioning team is needed where everyone has a basic education in palliative care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-67084 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Nguyen, Hoa, Sikorska, Joanna |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds