Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka huruvida respondenter som fått vilseledande information uppgav sig minnas ett förlopp som skilde sig från respondenter som fått neutralt ställda frågor. Studien var ett utfört experiment med mellangruppsdesign där 40 deltagare fick se en film gällande ett rånförsök och efter filmen fick besvara ett frågeformulär gällande huruvida förövare respektive offer upplevs mest pådrivande till brottet. Hälften av deltagarna fick neutralt ställda frågor och den andra hälften fick suggestivt ställda frågor. Som mätinstrument utformades en enkät utifrån en fempunkts Likert-skala, där ett högt värde pekar ut rånaren som mest skyldig och där ett lågt värde pekar ut offren som mest pådrivande till rånförsöket. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens totala bedömning gällande vem som i filmen upplevdes mest pådrivande. Gällande frågan om vem som använde mest våld visade studien en signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och experimentgruppens bedömning där experimentgruppen bedömde offren som mest våldsamma. / The present quantitative study aimed to investigate whether respondents who received misleading information reported remembering a course of events that differed from respondents who were asked neutral questions. The study was a conducted experiment with a between-group design in which 40 participants were shown a film about an attempted robbery and after the film were asked to answer a questionnaire regarding whether the perpetrator or the victim was perceived as the most motivating factor for the crime. Half of the participants were asked neutral questions and the other half were asked suggestive questions. As a measuring instrument, a questionnaire was designed based on a five-point Likert scale, where a high value points out the robber as most culpable and where a low value points out the victims as most inciting to the robbery attempt. The results showed no significant difference between the experimental group and the control group in terms of who in the film initiated the robbery, who was considered most guilty of the crime or who had the most weapon possession. Regarding the question of who used the most violence, the study showed a significant difference between the control group and the experimental group, with the experimental group rating the victims as the most violent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-37945 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sundström, Cecilia |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds