Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor. Längden på retentionsintervall påverkade inte minnesprestation. Resultaten diskuterades främst utifrån tidigare forskning.

Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka huruvida respondenter som fått vilseledande information uppgav sig minnas ett förlopp som skilde sig från respondenter som fått neutralt ställda frågor. Studien var ett utfört experiment med mellangruppsdesign där 40 deltagare fick se en film gällande ett rånförsök och efter filmen fick besvara ett frågeformulär gällande huruvida förövare respektive offer upplevs mest pådrivande till brottet. Hälften av deltagarna fick neutralt ställda frågor och den andra hälften fick suggestivt ställda frågor. Som mätinstrument utformades en enkät utifrån en fempunkts Likert-skala, där ett högt värde pekar ut rånaren som mest skyldig och där ett lågt värde pekar ut offren som mest pådrivande till rånförsöket. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens totala bedömning gällande vem som i filmen upplevdes mest pådrivande. Gällande frågan om vem som använde mest våld visade studien en signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och experimentgruppens bedömning där experimentgruppen bedömde offren som mest våldsamma. / The present quantitative study aimed to investigate whether respondents who received misleading information reported remembering a course of events that differed from respondents who were asked neutral questions. The study was a conducted experiment with a between-group design in which 40 participants were shown a film about an attempted robbery and after the film were asked to answer a questionnaire regarding whether the perpetrator or the victim was perceived as the most motivating factor for the crime. Half of the participants were asked neutral questions and the other half were asked suggestive questions. As a measuring instrument, a questionnaire was designed based on a five-point Likert scale, where a high value points out the robber as most culpable and where a low value points out the victims as most inciting to the robbery attempt. The results showed no significant difference between the experimental group and the control group in terms of who in the film initiated the robbery, who was considered most guilty of the crime or who had the most weapon possession. Regarding the question of who used the most violence, the study showed a significant difference between the control group and the experimental group, with the experimental group rating the victims as the most violent.

Ögonvittnen kan vara mycket användbara vid rättsfall och felaktig information kanpåverka vittnen. Detta är på grund av att människans minne är formbart och blir felaktigaminnen (Loftus, 2003). Enligt tidig forskning från Loftus och Zanni (1975) kommerdeltagare som får bestämda frågor i högre utsträckning svara mer bestämt (ja eller nej) påsina frågor än de deltagare som får obestämda frågor. Syftet med undersökningen var attstudera hur bestämda respektive obestämda frågor påverkar deltagarnas sätt att svara påfrågor. Undersökningen utfördes på 112 deltagare som delades in i två grupper.Deltagarna fick se två filmsekvenser och sedan besvara en enkät på 20 frågor, varav sexfrågor var nyckelfrågor som studerades. En av frågorna avsåg hur snabbt de upplevde attbilarna körde när de krockade eller slog i varandra. Genom att utföra en ANOVA föroberoende grupper kunde här utläsas att det inte fanns något signifikant resultat mellangrupperna. Alltså, att använda sig av ett starkt eller milt ord påverkar inte deltagarens sättatt svara på en fråga. Till resterande frågor användes en MANOVA för oberoendegrupper. Samtliga frågor hade ett signifikant resultat för grupperna med bestämda ochobestämda frågor. Det betyder att de med bestämda frågor i högre utsträckning svararbestämt (ja eller nej) än de som får obestämda frågor (vet ej).

Barn som utsätts för brott finner svårigheter med att berätta om vad deblivit utsatta för. På grund av detta är det av vikt att förhörsledaretillämpar förhörsmetoder som enligt tidigare forskning leder till att barnvågar berätta om vad de blivit utsatta för. Syftet med denna studie varatt undersöka vilka förhörsmetoder som används vid förhör med utsattabarn samt vilka metoder som genererar mest svar i form av svarsord.Studien har utgjorts av mixed methods där förundersökningsprotokolloch intervjuer med barnförhörsledare har analyserats. Analysen fann attöppna frågor och expanderande parafrasering genererar mest svarsord,medan öppna frågor och ledande frågor var de metoderna somtillämpades oftast. Förhörsledarna uttrycker i intervjuer att ledandefrågor är förödande och att de inte används i barnförhör, medan deeftersträvar att använda öppna frågor då dessa genererar längst svar frånbarnen. Resultaten diskuteras och likheter och skillnader tas upp. / Abused children have difficulties disclosing the crimes they have beenexposed to. With this in regards, it is important that interrogators useinterrogation methods that, according to previous research, leads tochildren telling about the abuse. The aim of this study was to explorewhich interrogation methods are used in interrogations with abusedchildren and which methods generate the most answers in the form ofamount of words. The study consisted of mixed methods wherepreliminary investigation reports and interviews with childinterrogation leaders were analyzed. The analysis found that openendedquestions and expanding paraphrasing generated the mostanswers in amount of words, while open-ended questions and leadingquestions were the methods that were most commonly used. Theinterrogators expressed in interviews that leading questions wereconsidered to be devastating and that they were not used ininterrogations with children, meanwhile they strived to use open-endedquestions since these types of questions generate the most answers fromthe children. The findings are discussed and similarities and differencesare addressed.