Barn som utsätts för brott finner svårigheter med att berätta om vad deblivit utsatta för. På grund av detta är det av vikt att förhörsledaretillämpar förhörsmetoder som enligt tidigare forskning leder till att barnvågar berätta om vad de blivit utsatta för. Syftet med denna studie varatt undersöka vilka förhörsmetoder som används vid förhör med utsattabarn samt vilka metoder som genererar mest svar i form av svarsord.Studien har utgjorts av mixed methods där förundersökningsprotokolloch intervjuer med barnförhörsledare har analyserats. Analysen fann attöppna frågor och expanderande parafrasering genererar mest svarsord,medan öppna frågor och ledande frågor var de metoderna somtillämpades oftast. Förhörsledarna uttrycker i intervjuer att ledandefrågor är förödande och att de inte används i barnförhör, medan deeftersträvar att använda öppna frågor då dessa genererar längst svar frånbarnen. Resultaten diskuteras och likheter och skillnader tas upp. / Abused children have difficulties disclosing the crimes they have beenexposed to. With this in regards, it is important that interrogators useinterrogation methods that, according to previous research, leads tochildren telling about the abuse. The aim of this study was to explorewhich interrogation methods are used in interrogations with abusedchildren and which methods generate the most answers in the form ofamount of words. The study consisted of mixed methods wherepreliminary investigation reports and interviews with childinterrogation leaders were analyzed. The analysis found that openendedquestions and expanding paraphrasing generated the mostanswers in amount of words, while open-ended questions and leadingquestions were the methods that were most commonly used. Theinterrogators expressed in interviews that leading questions wereconsidered to be devastating and that they were not used ininterrogations with children, meanwhile they strived to use open-endedquestions since these types of questions generate the most answers fromthe children. The findings are discussed and similarities and differencesare addressed.

Text data is easy to retrieve but often expensive to classify, which is why labeled textual data is a resource often lacking in quantity. However, the use of labeled data is crucial in supervised tasks such as text classification, but semi-supervised learning algorithms have shown that the use of unlabeled data during training has the potential to improve model performance, even in comparison to a fully supervised setting. One approach to do semi-supervised learning is consistency training, in which the difference between the prediction distribution of an original unlabeled example and its augmented version is minimized. This thesis explores the performance difference between two techniques for augmenting unlabeled data used for detecting sentiment in movie reviews. The study examines whether the use of augmented data through neural style transfer paraphrasing could achieve comparable or better performance than the use of data augmented through back-translation. Five writing styles were used to generate the augmented datasets: Conversational Speech, Romantic Poetry, Shakespeare, Tweets and Bible. The results show that applying neural style transfer paraphrasing as a data augmentation technique for unlabeled examples in a semi-supervised setting does not improve the performance for sentiment classification with any of the styles used in the study. However, the use of style transferred augmented data in the semi-supervised approach generally performs better than using a model trained in a supervised scenario, where orders of magnitude more labeled data are needed and no augmentation is conducted. The study reveals that the experimented semi-supervised approach is superior to the fully supervised setting but worse than the semi-supervised approach using back-translation. / Textdata är lätt att få tag på men dyr att beteckna, vilket är varför annoterad textdata ofta inte finns i stora kvantiteter. Annoterad data är dock av yttersta vikt för övervakad inlärning, exempelvis för textklassificering, men semiövervakade inlärningsalgoritmer har visat att användandet av textdata utan annoteringar har potential att förbättra en inlärningsalgoritms resultat, även i jämförelse med helt övervakade algoritmer. Ett semi-övervakad inlärningsteknik är konsistensträning, där skillnaden mellan inferensen på en oförändrad datapunkt och en förändrar datapunkt minimeras. Denna uppsats utforskar skillnaden i resultat av att använda två olika tekniker för att förändra data som inte är annoterad för att detektera sentiment i filmrecensioner. Studien undersöker huruvida data förändrad via neural stilöverföring kan åstadkomma jämförbara eller bättre resultat i jämförelse med data förändrad genom tillbaka-översättning. Fem olika skrivstilar använda för att generera den förändrade datan: konversationellt tal, romantisk poesi, Shakespeare, Twitter-skrift samt Bibel. Resultaten visar att applicera neural stilöverföring på att förändra ej annoterade exempel för konsistensträning inte förbättrar resultaten i jämförelse med tillbaka-översättning. Semi-övervakad inlärning med stiltransferering presterar dock generellt bättre än en fullt övervakad, jämbördig algoritm som behöver flera magnituder fler annoteringar. Studien visar att den semiövervakade inlärningstekniken är bättre än den fullt övervakade modellen, men sämre än den semi-övervakade tekniken som använder tillbaka-översättning.

Sentence embedding models play a key role in the field of Natural Language Processing. They can be exploited for the resolution of several tasks like sentence paraphrasing, sentence similarity, and sentence clustering. Fine-tuning pre-trained models for sentence embedding extraction is a common practice that allows it to reach state-of-the-art performance on downstream tasks. Nevertheless, this practice usually requires labeled data sets. This thesis project aims to overcome this issue by introducing a novel technique for the automatic creation of a target set for fine-tuning sentence embedding models for a specific downstream task. The technique is evaluated on three distinct tasks: sentence paraphrasing, sentence similarity, and sentence clustering. The results demonstrate a significant improvement in sentence embedding models when employing the Smooth Inverse Frequency technique for automatic extraction and labeling of sentence pairs. In the paraphrasing task, the proposed technique yields a noteworthy enhancement of 2.3% in terms of F1-score compared to the baseline results. Moreover, it showcases a 0.2% improvement in F1-score when compared to the ideal scenario where real labels are utilized. For the sentence similarity task, the proposed method achieves a Pearson score of 0.71, surpassing the baseline model’s score of 0.476. However, it falls short of the ideal model trained with human annotations, which attains a Pearson score of 0.845. Regarding the clustering task, from a quantitative standpoint, the best model achieves a harmonic mean (calculated using DBCV and cophenetic score) of 0.693, outperforming the baseline score of 0.671. Nevertheless, the qualitative assessment did not demonstrate a substantial improvement for the clustering task, highlighting the need for exploring alternative techniques to enhance performance in this area. / Modeller för inbäddning av meningar spelar en nyckelroll inom området Natural Language språkbehandling. De kan utnyttjas för att lösa flera uppgifter som meningsparafrasering, meningslikhet och meningsklustring. Fin- och finjustering av förtränade modeller för extraktion av meningsinbäddning är en vanlig praxis som gör det möjligt att nå toppmoderna prestanda på nedströmsuppgifter. Denna metod kräver dock vanligtvis märkta datauppsättningar. Detta avhandlingsprojekt syftar till att lösa detta problem genom att introducera en ny teknik för det automatiska skapandet av en måluppsättning för finjustering av meningsinbäddningsmodeller för en specifik nedströmsuppgift. Tekniken utvärderas på tre olika uppgifter uppgifter: meningsparafrasering, meningslikhet och meningsklustring. Resultaten visar en betydande förbättring av modellerna för inbäddning av meningar när Smooth Inverse Frequency-tekniken används för automatisk extraktion och märkning av meningspar. I parafraseringsuppgiften ger den föreslagna tekniken en anmärkningsvärd förbättring på 2,3% när det gäller F1-score jämfört med baslinjens resultat. Dessutom visar den en förbättring på 0,2% i F1-score jämfört med det ideala scenariot där riktiga etiketter används. För meningslikhetsuppgiften uppnår den föreslagna metoden en Pearson-poäng på 0,71, vilket överträffar baslinjemodellens poäng på 0,476. Det faller dock under den ideala modellen som tränats med mänskliga anteckningar, vilket uppnår en Pearson-poäng på 0.845. När det gäller klustringsuppgiften uppnår den bästa modellen ur kvantitativ synvinkel ett harmoniskt medelvärde (beräknat med DBCV och cophenetic score) på 0,693, vilket överträffar baslinjens poäng på 0,671. Den kvalitativa bedömningen visade dock inte på någon väsentlig förbättring för klustringsuppgiften, vilket understryker behovet av att utforska alternativa tekniker för att förbättra prestandan inom detta område. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)