Syftet med undersökningen är att analysera hur rektorer på några gymnasieskolor berättar om reformen av det pedagogiska stödet på gymnasiet och hur anpassningarna återges påverkar skolpraktiken. Syftet är också att analysera berättelser om hur politiska direktiv påverkar skolpraktiken. Intervjuer med sex rektorer är empirisk grund för studien. Rektorernas berättelser analyseras med hjälp av forskning om skolreformer, organisation, inkludering samt teori om symbolisk interaktionism. Studien visar att reformen av det pedagogiska stödet, extra anpassningar var behövlig enligt berättelser från rektorerna i min studie då dokumentationsbördan tidigare upplevdes som omfattande. Det visar också att berättelserna går isär vad gäller definition av extra anpassningar samt av hur dokumentation och uppföljning sker. Mycket av ansvaret har fallit på specialpedagogen vars uppdrag är brett till sin definition. De sex rektorernas framställningar beskriver också en situation där specialpedagogen har svårt att hävda sig mot andra yrkesgrupper i skolan. Enligt forskning har arbetsbördan för pedagogerna ökat men det resultatet överensstämmer inte på ett samstämmigt sätt med de intervjuade rektorernas framställningar. Det blir tydligt att dilemman uppstår när olika förändringar ska implementeras, att direktiven upplevs otydliga och därmed måste tolkas vilket skapar olikvärdighet. Studien visar också att skolreformerna har haft en liten och ibland till och med negativ effekt på resultaten i skolan. Det rektorerna återger visar generellt sett på en negativ bild gentemot politiska direktiv, dess grund, omfattning och i den takt de kommer. Skolpolitiken beskrivs av vissa som en ”lekstuga” och en ”sandlåda”. En nyansering av det resultatet är dock att statliga direktiv upplevs som mer omfattande än kommunala och att reformen av det pedagogiska stödet visar på åsikten från rektorerna att den visar på tillit från politikernas sida. När det gäller hur rektorerna berättar går det att urskilja tre påverkansdimensioner; ålder, år i yrket samt intresse för frågan. Med lång yrkeserfarenhet och intresse blir svaren mer ”privata” utan så mycket fokus på att förberedas. Det märks också på ordvalen ovan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-69224 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Markenwald, Johan |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds