Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys se på Malmös stadsomvandling från industristad till kunskapsstad under den avgränsade perioden 1994–2014, med fokus på ny arkitektur och dess roll i förändringsprocessen. Målet är att öka förståelsen för varför Malmös stadsbild ser ut som den gör idag och hur staden fått sin starka identitet. Detta genom att undersöka i vilken politiskt och social kontext som beslut togs som att ändra bilden av Malmö, samt hur ny arkitektur tagits emot och beskrivits i dagspress respektive fackpress. Resultatet visade att avindustrialisering och ekonomisk kris gav en stark vilja att förändra. Politiker, kommun och aktörer byggde upp staden kring nya verksamheter där den nya arkitekturen visade sig vara en viktig förutsättning för verksamheterna och stadens expandering. Arkitekturen planerades bidra till att motverka stadens dåliga berättelser om segregation och arbetslöshet, vilket visat sig inte helt lyckat. Malmö har än idag en stark identitet som talar om segregation, utanförskap, våld och kriminalitet. Stadsomvandlingen kan även ses lyckad då staden fått identiteten som kunskapsstad med en framgångsrik högskola. Ny spektakulär arkitektur har bidragit till att placera Malmö på världskartan, lockat turister samt bidragit till en stark gemenskap bland invånarna. / The purpose of this paper is that through discourse analysis study Malmoe’s urban regeneration from an industrial city to a city of knowledge, in the delimited period 1994–2014, with a focus on the architectural part of the process of change. The goal is to gain understanding in why Malmoe’s cityscape looks like it does today, and how the town got its identity. This will be done by looking at the political and social context in which the decision was taken to change the image of Malmoe, and how the new architecture has been received and described in newspapers and trade publications. The results showed that de-industrialization and economic crisis gave a strong desire to change. Politicians, municipalities and operators built up the city on new businesses where the new architecture proved to be an important prerequisite for the businesses and the city's expansion. The architecture was planned to help neutralize the city's bad stories about segregation and unemployment, which proved not entirely successful. Malmoe has today a strong identity that speaks of segregation, exclusion, violence and crime. The regeneration can also see been successful in the way the city has gained an identity as a city of knowledge with a successful university. New spectacular architecture has also helped to place Malmo on the map, attracting tourists and contributed to a strong community among residents.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-134252 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Nilsson, Josefin |
| Publisher | Linköpings universitet, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds