Return to search

Den sexuella förövaren - en person med många ansikten : En diskursanalys av Rädda Barnens böcker om Pojkmottagningen / The sexual offender - a person with many faces : A discourse analysis of Save the Children's books about Pojkmottagningen

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet. Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande – genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut. Några av de förövarkaraktärer vi funnit kan ses som redan kända stereotyper, både bland det som kan beskrivas som en bred allmänhet, och bland de beskrivningar av förövare som vi presenterat i tidigare forskning. Men vi har också genom detta arbetssätt funnit andra, mindre kända förövarkaraktärer. Vår studie kan bland annat bidra till att göra människor och professionella inom socialt arbete medvetna om sina föreställningar och fördomar om sexuella förövare. Genom medvetandegörande om vilka föreställningar som cirkulerar både hos oss själva och inom olika verksamheter kan vi försöka undgå att låta oss bli alltför påverkade av olika stereotyper. Detta kan ses som viktigt dels med tanke på de konsekvenser stereotypifiering kan medföra i behandlingsarbetet med klienter och brukare, dels med tanke på de konsekvenser som onyanserade bilder kan få för övriga samhällets arbete med dessa människor, såsom kriminalvård och polis.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-62719
Date January 2010
CreatorsKarlsson, Caroline, Söderteg, Linda
PublisherLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0011 seconds