Bakgrund: Fallskador räknas idag som ett folkhälsoproblem som, förutom personens lidande, kostar kommuner och landsting ca 5 miljarder kronor per år. En tidig riskbedömning liksom följsamhet gentemot evidensbaserade åtgärder är avgörande för att minska detta problem inom slutenvård. Att utforma vården med hjälp av standardiserade vårdplaner (SVP) är i enlighet med omvårdnadsprocessen. Studier har beskrivit sjuksköterskors upplevelser och motivation till att använda sig av SVP. Föga studerat är hur implementeringsprocessen stimulerar sjuksköterskors lärandeprocess i förhållande till prestation. Syfte: Förbättringsarbetets syfte är att tillämpa en evidensbaserad omvårdnad i ett led för att förebygga fall. Studien syftar till att utvärdera implementeringen av SVP ur sjuksköterskans lärandeperspektiv. Metod: En projektgrupp genomförde interventionen i form av 8 aktiviteter med hjälp av förbättringskunskapsverktyg såsom PDSA-hjul och Nolans tre frågor. Under 6 månader journalgranskades 10 slumpmässigt utvalda patientjournaler två gånger i månaden för att granska riskbedömning, implementering och följsamhet till SVP. Data analyserade med deskriptiv statistik. Nio sjuksköterskor intervjuades om implementeringen ur ett lärandeperspektiv med strukturerade intervjuer, som analyserades med riktad innehållsanalys. Resultat: En förbättring skedde i andel fallriskbedömda patienter, liksom andel med upprättad SVP. Följsamheten kan ännu ej räknas som en förbättringstrend. Utbildning, förändringsledare och påminnelsesystem ansågs mest betydelsefulla vid implementeringen. Lathund och resultatåterkoppling ansågs minst betydelsefulla. Fallgropar i implementering var tidsbrist, arbetsbelastning, attityd, samt saknad av en gemensam vision i personalgruppen. Upplevd patientnytta var stärkt patientsäkerhet, ”rätt från början”, ett tidigt agerande kring fallriskpatienter, en ökad kollektiv medvetenhet samt lika vård för alla. Slutsatser: Förbättringskunskap och aktiviteter resulterade i fler riskbedömningar, fler fallriskpatienter som får en upprättad SVP med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder, men det kunde inte säkerställas att åtgärderna också utfördes. Ingen tydlig koppling kunde ses mellan implementering av SVP och reducerat antal fallolyckor. Att intervjua sjuksköterskor om deras lärande, förutsättningar och upplevda effekter gav en betydande grund för liknande förbättringsarbeten i framtiden. Nyckelord: evidensbaserad omvårdnad, fallprevention, förbättringsarbete, implementering, lärande / Background: Presently, falls account for a major national healthcare problem, which apart from the patient’s own suffering, brings costs of about 5 billion SEK annually for municipalities and regions. Research shows that an early risk assessment together with adherence to evidence based actions for fall prevention is necessary to counter this problem. Making standardized nursing care plans (SVP) for patients is in line with the nursing process. Some studies have focused on nurses’ experience and motivation to use SVP, but little research has focused on how the implementation process promote nurses learning process in relation to performance. Purpose: The aim of the improvement work was to practice evidence based nursing to prevent fall injuries and the purpose of the research was to evaluate the implementation process from a nurse’s learning- and development perspective. Method: A project group managed the intervention through 8 activities using established quality improvement methods and tools such as the PDSA-wheel and Nolans’ three questions. During a period of 6 months, the journals of 10 random patients records were reviewed two times each month to identify and map risk, implementation and adherence to the SVP. Data were analyzed with descriptive statistics. To illuminate learning in relation to the implementation process, nine nurses were interviewed,, using directed content analysis as the method. Findings: During the period of study, both the portion of early fall risk assessments and created SVP increased. However, adherence cannot yet be seen as an improvement trend. Training, the change manager and a reminder-system were seen as most important during implementation. A simple manual and feedback of results were seen as the least important implementation factors. Time, workload, attitude and a lack of a common vision among the nursing staff were seen as the largest challenges. From a patient perspective, the benefits identified were improved patient safety, “right from the start”, early preventive actions on risk patients, collective awareness and equal care for all patients. Conclusion: An implementation taking consideration to quality improvement and activities has generated an increase in risk assessments and an increased proportion of fall risk patients with an established SVP containing evidence based nursing actions. However, this study could not verify that the identified actions were carried through. During the period and with the sample of the study, no clear relation between implementation of SVP and a reduction in fall injuries could be proven. The method of interviewing nurses about their learning and development process, prerequisites and experienced effects has provided good insights and knowledge for use in future improvement and implementation work. Keywords: evidence based nursing, fall prevention, quality improvement, implementation, learning
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-24394 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Vrang, Sophie |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds