Return to search

Styrka och styvhet i förbindare för volymbyggande i trä : Experimentell undersökning av förbindare i anslutningen mellan stabiliserande vägg och tvärvägg / Strength and stiffness of fasternes in modular timber houses : Experimental study of fasternes in joints between stabilizing wall and transverse wall

Sammanfattning För höga träbyggnader, över två våningar, ökar kraven på byggnadens konstruktion. En viktig och ofta utmanande aspekt att ta hänsyn till vid dimensionering är stomstabilisering mot horisontella vindlaster. Detta eftersom de horisontella vindlasterna ger upphov till lyftkrafter i konstruktionen. De uppstådda lyftkrafterna överförs via bjälklag och stabiliserande väggar ner i grundkonstruktionen via tvärväggen. Tvärväggar bidrar till stabiliseringen mot de horisontella lasterna i konstruktionen. Anslutningen mellan stabiliserande vägg och tvärväggar är därför särskilt viktig. Därav blir förbindarnas egenskaper i förbandet en viktig aspekt i möjligheten att kunna motverka de horisontella krafterna. Syftet med denna studie är att undersöka styrka och styvhet i förbandet, mellan stabiliserande vägg och tvärvägg för höga modulhus med trä som stommaterial. Genom kunskap om dessa storheter kan beräkningsmodeller utvecklas i syfte att analysera trämoduler mer optimalt. Experimentella trycktester av förbindare, mellan stabiliserande vägg och tvärvägg, utförs med förbindare i vinklar 0°, 30° och 45° mot horisontalplanet. Styrkan och styvheten från de experimentella testerna jämförs mellan de olika vinklarna. Förbindarnas kapacitet och styvhet jämförs även med beräkningar utförda enligt Eurokod 5 för att studera huruvida de stämmer överens. Metoden för trycktesterna bestod av att utifrån befintliga ritningar över stommen för en tvär- och stabiliserande väggsanslutning, bygga provkroppar med konstruktionsskruv skruvade från tvärvägg in i yttervägg med 0°, 30° och 45° lutning, i rapporten benämnt Typ 0, Typ 30 och Typ 45. Trycktesterna genomfördes med en hydraulisk press där kraft och förskjutning för respektive test redogörs. Resultatet från de experimentella testerna visar att styrka och styvhet för konstruktionsskruven ökar för Typ 30 och Typ 45 jämfört med Typ 0. Skillnaden i styrka mellan Typ 0 och Typ 45 är dock relativt liten. Typ 30 uppvisar störst styrka från testerna. Detta är intressant att undersöka vidare med andra studier, där ett större antal tester kan genomföras för att säkerställa resultatet. Styvheten mellan Typ 30 och Typ 45 är likvärdig. De teoretiska beräkningarna enligt Eurokod 5 för förbindarnas kapacitet överensstämmer dock inte med resultatet från de experimentella testerna. Samtliga förbindare uppvisade en betydligt högre kapacitet under testerna än det beräknade utfallet. En anledning till att resultatet skiljer sig kan bero på att kapaciteten av förbindarna med skråskruvningen är dock inte helt utförda enligt Eurokod 5, då det inte finns ett bestämt sätt att utföra detta på. Vid undersökning av deformationen av konstruktionsskruvarna för de olika typerna, uppvisas två flytleder i skruven. För Typ 0 blev förskjutningen så stor att brott uppstod i skruven, något som inte uppstod för Typ 30 och Typ 45.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-80212
Date January 2020
CreatorsArvidsson, Kristoffer, Berg, Daniel
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds